”Att studera
hur sjukskrivningar i praktiken har hanterats i Sverige blir i stor
utsträckning en studie i misslyckanden. Det största misslyckandet är resultatet
– ett sjuktal i världstoppen som följer arbetsmarknadsläget snarare än
sjukligheten och en i över trettio år stadigt stigande permanent utslagning. Vi
finner också en misslyckad styrning. Trots, eller möjligen på grund av, mycket
detaljerad lagstiftning tycks samtliga inblandade aktörer ofta nonchalera gällande
regler och påbud.”
Utredningen konstaterade i sin diskussion om
skaderegleringen att ”trots det strama
regelverket är det över huvud taget ovanligt att bli nekad ersättning eller att
få den ifrågasatt.”
Sedan dess har sjukförsäkringens regler ytterligare
stramats upp med tidsgränser, maximerad ersättningstid, försäkringsmedicinskt bedömningsstöd
för sjukskrivningstider vid olika diagnoser osv.
Frågan är om alla förändringarna har inneburit en stramare
skadereglering. I debatten om sjukförsäkringen får man intrycket att
Försäkringskassan numera ofta ifrågasätter och överprövar den sjukskrivning som
läkarna rekommenderar i sjukintygen. Formellt sett är det Försäkringskassan som
beslutar om rätten till sjukpenning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av
sjukdom. Läkarintyget är ett centralt underlag för Försäkringskassans beslut
men kassan använder också andra underlag, som exempelvis uppgifter från den
enskilde i ansökan om sjukpenning.
Försäkringskassans har i sina uppföljningsrapporter
visat att det bara är några enstaka procent som får avslag på sin ansökan om
sjukpenning. En uppgång i andelen avslag inträffade åren efter det att de nya
reglerna i sjukförsäkringen infördes 2008, men sedan 2010 minskar andelen och
låg 2013 på ungefär samma nivå som före reformerna.
Det är också mycket ovanligt att en sjukpenning som
beviljats dras in av Försäkringskassan. Efter reformerna 2008 ökade andelen
personer med sjukpenning som fick ersättningen indragen från ca 0,8 % till som
mest 3 %, men därefter har indragningarna fallit till nästan samma nivå som
före reformerna. Uppgången kan delvis bero på en omläggning av statistiken.
Avslag
och indragningar av sjukpenning januari 2008 – mars/april 2013
Källa:
Försäkringskassan
Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har
undersökt om läkarnas bedömning av arbetsförmågans nedsättning,
sjukskrivningstider m.m. för sjukfall som beviljats sjukpenning överensstämmer
med den bedömning som Försäkringskassan gör.
I de flesta ärenden gör Försäkringskassan (och den
sjukskrivna) samma bedömning av arbetsförmågans nedsättning som läkaren. Omkring
98 respektive 99 procent av alla kvinnor och män som beviljas sjukpenning får
den omfattning som sjukskrivningsgraden i läkarintyget medger.
Andel (procent) av
påbörjade sjukfall år 2009–2012 där Försäkringskassan gör samma bedömning av arbetsförmågans nedsättning
som läkaren
|
2009
|
2010
|
2011
|
2012
|
Kvinnor
|
98,2
|
98,2
|
98,2
|
98,2
|
Män
|
98,8
|
98,8
|
98,7
|
98,8
|
Samtliga
|
98,4
|
98,4
|
98,4
|
98,4
|
Källa:
ISF rapport 2014:5
Siffrorna över avslag,
indragningar och hur ofta Försäkringskassans gör samma bedömning som läkaren pekar på att
kassan inte oftare i dag ifrågasätter eller överprövar den sjukskrivning som läkarna rekommenderar. Det fortsatt relativt låga sjuktalet, trots uppgången sedan
2010, kan således främst bero på ändrade normer och förväntningar, som har
följt av bl.a. regeländringarna och bedömningsstödet.
Det försäkringsmedicinska beslutsstödet började
införas våren 2008. Syftet var att uppnå en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och
rättssäker sjukskrivningsprocess. Det infördes successivt bl.a. specifika
rekommendationer om sjukskrivningstider för olika diagnoser. Uppföljningar fram
till 2010 visade att både längd och spridning i sjukskrivningstid minskade
efter införandet. De största förändringarna har skett i de grupper av diagnoser
som står för störst andel av sjukskrivningarna, psykiska sjukdomar och rörelseorganens
sjukdomar. Spridningen i sjukskrivningstider mellan länen har dessutom minskat.
Enligt Försäkringskassan stöder resultaten tolkningen att det
försäkringsmedicinska beslutsstödet har haft en inverkan på
sjukskrivningsmönstret i avsedd riktning.
En viktig fråga är givetvis om effekterna av det
försäkringsmedicinska beslutsstödet har försvagats sedan 2010 när sjuktalet
började öka. Försäkringskassans interna uppföljningar indikerar att både
sjukskrivningslängd och spridning i sjukskrivningstider har ökat 2009-2012. Någon
ingående studie har dock inte gjorts sedan sjuktalet började öka.
Försäkringskassan:
Försäkringsmedicinska beslutsstödet. Socialförsäkringsrapport 2011:7