fredag 24 oktober 2014

KOSTNADSEFFEKTIVA INSATSER TILL FÖRTIDSPENSIONERADE KVINNOR

Effekten av ett program för arbetslivsinriktad rehabilitering till förtidspensionerade i Kanada är så stor att programmet är kostnadseffektivt för kvinnor. Detta enligt en ny studie som har publicerats i IZA Journal of Labor Policy. För förtidspensionerade män i programmet skattas inga signifikanta effekter.

Programmet innehåller samtal och planering med ”case manager”, yrkesvägledning och –planering, kompetensutveckling och stöd i att söka jobb. Tjänsterna utförs av externa leverantörer.

tisdag 7 oktober 2014

VÅRDVALET ÖKADE SJUKSKRIVNINGARNA

Inspektionen för socialförsäkring (ISF) har i en ny rapport studerat hur införandet av vårdvalssystemet inom hälso- och sjukvården påverkat användningen av sjukförsäkringen. Under perioden 2007 till 2009 infördes vårdvalssystemet i åtta landsting i delar av hälso- och sjukvården och under 2010 blev det obligatorisk med vårdvalssystem i primärvården. Syftet med vårdvalet har varit att förbättra tillgängligheten och vårdkvaliteten. Vårdvalet ger också individens en större valfrihet samt underlättar för nya aktörer att etablera sig på hälso- och sjukvårdsmarknaden.

Skillnaden i införandetidpunkt mellan de olika landstingen har gjort det möjligt för ISF att studera hur vårdvalet påverkat sjukfrånvaron. Resultaten från ISF:s analys pekar på att de vårdvalsreformer som infördes mellan 2007 och 2009 ökade antalet sjukskrivningar och framförallt blev de långa sjukskrivningsperioderna längre. På nationell nivå ökade sjukskrivningarna med 3,4 procent medan de långa ersättningsperioderna förlängdes med 3,5 dagar. Analysen visar vidare att hela förändringen av antalet sjukdagar är koncentrerad till Stockholms län. I Stockholm ledde vårdavalet till en ökning av sjukskrivningarna med 6,4 procent och för de långtidssjukskrivna ökade sjukfrånvaron med 4,7 dagar. I övriga landsting finner ISF inget stöd för att vårdvalsreformen påverkat sjukskrivningstiderna.
ISF för i rapporten ett teoretiskt resonemang kring vad i vårdvalsreformen som kan påverka sjukskrivningstiderna. En förklaring kan vara att den ökade valfriheten ger individen möjlighet att gå till flera olika vårdgivare i samma ärende och därmed har möjlighet att få sina önskemål om sjukskrivning tillgodasedda även om de nekas hos den första vårdgivaren. Denna möjlighet skapar också en beroendesituation mellan vårdgivare och patient. Vårdvalets effekter på konkurrensen kan också ha negativa effekter på antalet sjukskrivna och sjukskrivningstidernas längd. För vårdgivare finns risken att patienten vänder sig till annan vårdgivare om inte önskemålen tillgodoses, vilket kan försämra vårdgivarens lönsamhet. Detta förändradar maktförhållandet mellan vårdgivare och patient och kan bidra till att läkare blir mindre restriktiva med att utfärda sjukintyg.
Att resultaten är så koncentrerade till Stockholms län menar ISF kan förklaras av Stockholm i betydligt större utsträckning än andra län uppfyller de kriterier som är nödvändiga för att en stor patientrörlighet ska uppkomma. Stockholm är en tillräckligt stor marknad för att en konkurrenssituation ska kunna uppstå på hälso- och sjukvårdsmarknaden. I Stockholm har dessutom vårdvalet införts på ett sätt som tydligt främjar en förbättrad konkurrens.
Studien är en nyttig påminnelse att förändringar i sjuktalet, som exempelvis uppgången sedan 2010, kan ha andra orsaker än förändrad ohälsa eller ändrade rutiner inom Försäkringskassan.
Kristian Persson Kern, Daniel Hallberg: Vårdvalets effekter på sjukskrivningarna, Rapport 2014:17, Inspektionen för socialförsäkringen 2014