fredag 29 november 2013

VÄLFÄRDSTURISM ÄR EN MYT

För snart tio år sedan höjde dåvarande statsminister Göran Persson ett varningens finger för ”social turism” när EU utvidgades österut. I radion sade statsministern: ”Det är ett utnyttjande av vårt trygghetssystem utan att för den sakens skull vara kopplat till ett arbete i Sverige” (Sveriges radio 2004-03-24). Några övergångsregler blev det aldrig. Sverige var emellertid undantaget bland övriga EU-medlemmar. Endast två länder valde samma linje – Storbritannien och Irland (även om man införde vissa mindre restriktioner). 2007 fick EU två nya medlemsländer: Bulgarien och Rumänien. Även denna gång valde Sverige att inte införa övergångsregler.

Under våren och hösten har rädslan för social turism återigen aktualiserats på flera håll i Europa. Senast häromdagen skrev Storbritanniens premiärminister David Cameron en debattartikel i Financial Times (26/11) där han uttryckte att:”Vi måste införa nya arrangemang som bromsar in full tillgång till de andra ländernas arbetsmarknader tills vi är säkra på att det inte orsakar massmigration”.

Oron hänger samman med att före utgången av 2013 måste alla kvarvarande restriktioner för den fria rörligheten för personer från Bulgarien och Rumänien vara avskaffade.

Hur har det då sett ut för Sveriges del?

I en rapport från Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (SIEPS) som presenterades nyligen slår forskarna Christer Gerdes och Eskil Wadensjö fast att EU:s utvidgning för Sveriges del inneburit invandring av yngre, högutbildade och i hög grad arbetande människor. Någon överrepresentation bland bidragstagarna finns inte. En annan färsk rapport, från EU-kommissionen, konstaterar att EU-medborgare som lever i andra medlemsländer i de flesta fall inte använder dess sociala trygghetssystem i större utsträckning än av landets invånare gör. Man slår också fast att det finns föga bevis för att EU-medborgare flyttar till andra, rikare medlemsländer för att utnyttja deras välfärdssystem. De viktigaste anledningarna till att flytta är att hitta arbete eller släkt och familj. Liknande slutsatser finns även i en rapport från det oberoende brittiska ekonomiska och sociala forskningsinstitutet NIESR (beställd av brittiska utrikesdepartementet!) från i våras, och som även dömer ut farhågan om ”massmigration” som kraftigt överdriven.


Christer Gerdes och Eskil Wadensjö: Immigration to Sweden from the New EU Member States. SIEPS2013:5.

EU-kommissionen: A fact finding analysis on the impact on the Member States’ social security systems of the entitlements of non-active intra-EU migrants to special non-contributory cash benefits and healthcare granted on the basis of residence.

torsdag 28 november 2013

GÅR SOCIALA ERSÄTTNINGAR I ARV

Ett viktigt argument för reformer av sociala system är att beroendet av sociala ersättningar förefaller ärvas från föräldrar till barn. En rad studier utomlands och i Sverige har pekat på att barn som växer upp med föräldrar som har sociala ersättningar löper en högre risk än andra barn att själva som vuxna att få motsvarande sociala ersättningar. I en rapport 2011 från IFAU visades att barn som växer upp med föräldrar som får ekonomiskt bistånd (socialbidrag) själva löper större risk att få ekonomiskt bistånd som unga vuxna. En annan rapport 2012 från ISF pekar på att sjukfrånvaro överförs från föräldrar till barn. Om föräldrarna själva har varit sjukfrånvarande så är överföringen större och barnens sjukfrånvaro förklaras i högre grad av familjegemensamma faktorer.

De flesta studier hittills visar dock främst statistiska samband av olika slag. En invändning mot resultaten är att överföringen från föräldrar till barn troligare beror på att ohälsa och andra faktorer ärvs.

I en ny norsk studie har forskaren Magne Mogstad och kollegor försökt isolera om det finns ett kausalt samband så att föräldrarnas normer m.m. överförs till barnen, oberoende av andra egenskaper som t.ex. hälsotillstånd (hat tip Anders Björklund). Man har utnyttjat den egenskapen i Norge att domare slumpas till olika ärenden där föräldrar har överklagat avslag på ansökan om förtidspension (disability insurance). Vissa domare är systematiskt generösa medan andra är betydligt mer restriktiva. Detta skapar en slumpmässig variation i föräldrars sannolikhet att beviljas förtidspension.
Studien visar starka bevis för att beroendet av förtidspension i en generation orsakar motsvarande beroende i nästa generation. Om en förälder beviljas förtidspension ökar deras vuxna barns andel med förtidspension med 12 procentenheter efter 10 år. Mycket pekar således på att barn lär sig från föräldrarnas erfarenheter, vilket bl.a. minskar den stigma som kan vara förknippad med att behöva förtidspension.

Erica Lindahl m.fl.: Långtidssjukfrånvaro hos föräldrar och deras barn. ISF rapport 2012:7

onsdag 27 november 2013

PSFU-BLOGGEN STARTAR

På socialförsäkringsutredningens hemsida ges information om utredningens uppdrag, ledamöter och sekretariat, aktuella betänkanden, rapporter och olika aktiviteter. På denna blogg kommer sekretariatet att ge tips om intressanta rapporter och analyser som kan bidra till att öka kunskaperna och socialförsäkringarna i vid mening. Bloggen är under uppbyggnad.