HUR MÅNGA ARBETSLÖSA HAR STATLIG ERSÄTTNING?

Några centrala frågor som diskuteras i det ekonomiska stödet vid arbetslöshet är täckningsgrad och ersättningsnivå. Med täckningsgrad avses normalt hur stor andel av de sysselsatta resp. arbetslösa som har rätt till ersättning. Tyvärr kan man inte veta hur många sysselsatta som omfattas av ekonomiskt skydd vid arbetslöshet eftersom rätten till ersättning prövas först när arbetslösheten inträffat.

När det gäller det ekonomiska stödet till arbetslösa har många den bilden att andelen som får ersättning har sjunkit dramatiskt. Det visar också statistiken över arbetslösa med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen (A-kassan), exempelvis från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Arbetslöshetskassornas samorganisation.

Denna statistik inkluderar dock inte andelen som har ersättning från aktivitetsstödet (dvs. de som deltar i arbetsmarknadspolitiska program). Vid omläggningen av arbetslöshetsförsäkringen 2007 togs bl.a. möjligheten bort att förlänga en ersättningsperiod med ytterligare 300 dagar och ersättningsnivån sänktes för arbetslösa med en ersättningsnivå under taket. Samtidigt överfördes arbetslösa som nått maximitiden till aktivitetsstödet med aktivitetskrav.

För att få en bild av den faktiska utvecklingen av andelen arbetslösa med statlig ersättning har Arbetsförmedlingen på kommitténs uppdrag tagit fram statistik. Den visar att andelen med ersättning började minska kraftigt redan 2004, andelen minskade med 10 procentenheter redan före reformen 2007. Nedgången har fortsatt även därefter och uppgick till ca 20 procentenheter totalt för perioden 2004-2011. Nedgången i andelen som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har delvis vägts upp av att arbetslösa deltar i t.ex. jobb- och utvecklingsgarantin och därmed får aktivitetsstöd.

 

Arbetsförmedlingen har också analyserat förändringen för olika grupper. Det mest anmärkningsvärda är att nedgången är mycket kraftig för utrikes födda arbetslösa som är 25 år eller äldre, medan nedgången är betydligt mindre för vuxna svenskfödda. Det finns ännu inte några säkra förklaringar till detta. En orsak kan vara att andra stödsystem delvis har tagit över försörjningen av utrikes födda som söker arbete. En annan förklaring kan vara att kraven för att få aktivitetsstöd har skärps. Det kan också vara så att Arbetsförmedlingen erbjuder utrikes födda programdeltagande i oproportionerligt liten utsträckning.

Men eftersom nedgången är så kraftig både före och efter reformen 2007 finns misstankar att nedgången delvis kan bero på att sammansättningen av utrikes födda arbetssökande har förändrats kraftigt. En allt större del av nyanlända har så låg utbildningsnivå att de inte kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. De behöver ofta betydande utbildningsinsatser innan de kan söka ett arbete. Dessa insatser sker inte inom arbetsmarknadspolitiken, varför de inte får aktivitetsstöd. Analysen behöver dock fördjupas innan man förstår nedgången i denna grupp och därmed nedgången för alla arbetslösa.

Fredrik Jansson Dahlén, Af: Underlagspromemoria om andelen av öppet arbetslösa och deltagare i program som får ersättning