Attityderna till socialförsäkringarna och
Försäkringskassan resp. A-kassan mäts löpande av forskare i Umeå, SOM-institutet
i Göteborg, Sifo och Försäkringskassan. Alla är attitydundersökningar, där de
tillfrågade får besvara olika frågor som antas mäta förtroende. Metoder, frågor
och inriktning är dock olika.
I SOM-undersökningarna
har frågan om hur man bedömer tre socialförsäkringssystem ställts åren
2004-2013. Frågan lyder ” Hur nöjd är du med hur följande offentliga
försäkringssystem fungerar?” Svarsalternativen är mycket nöjd, ganska nöjd,
varken nöjd eller missnöjd, ganska missnöjd, mycket missnöjd, samt ingen uppfattning.
Nyligen presenterade forskaren Maria Oskarson
resultaten från 2013 års SOM-undersökning. Det mest slående i resultaten är att
de allra flesta tillfrågade inte har någon tydlig uppfattning om
socialförsäkringarna. De svarar ”Ingen uppfattning” eller ”Varken nöjd eller
missnöjd”. Forskarna tror att man är osäker på hur försäkringarna egentligen är
utformade och fungerar.
Andelen som var ganska eller mycket missnöjd med
sjukförsäkringen ökade några procentenheter 2008-2012, från 24 till 27 %.
Andelen missnöjda sjönk igen 2013 till 25 %. Andelen som var ganska eller
mycket missnöjd med a-kassan ökade kraftigt 2004-2008, från 19 till 30 %. Men
denna andel har sedan minskat betydligt till 23 %.
Källa:
Välfärdsopinion, SOM-institutet
I Välfärdsstatsundersökningarna
har svenskarna sedan 1980-talets mitt tillfrågats om sin syn på
välfärdspolitiken. I en underlagsrapport till utredningen har forskaren Stefan
Svallfors redovisat hur attityderna till välfärdspolitiken förändrats över
tiden. Enligt rapporten minskade andelen tillfrågade som såg risker för
försörjningsproblem vid sjukskrivning från 1997 till 2002 och har därefter
varit stabil till 2010. Även andelen tillfrågade som upplevde risker för
arbetslöshet har minskat på liknande sätt.
De flesta tillfrågade har ett relativt gott
förstroende för socialförsäkringarna. Andelen tillfrågade har dock ökat som inte
tror att man kan upprätthålla en hygglig levnadsstandard för sjukskrivna och
arbetslösa mellan 2002 och 2010. Andelen har ökat från 23 till 35 % vad gäller
sjukskrivna, och från 22 till 26 % för arbetslösa.
Förtroendet för Försäkringskassan mäts av
SOM-institutet, Sifo och Försäkringskassan. SOM-institutets mätningar visar att
andelen som var negativa till Försäkringskassan ökade kraftigt 1999-2010, men
andelen har minskat sedan dess. Det är en låg andel som har en positiv
inställning, men den har ökat något sedan 2010.
Andelen
negativa och positiva till Försäkringskassan
Sifo mäter anseendet hos svenska myndigheter med
hjälp av den så kallade Trimskalan, som har 200 skalsteg och sträcker sig från
-65 till +135. Totalt 5 657 intervjuade har på en femgradig skala fått bedöma
myndigheterna på fem punkter 2014: övergripande värdering, personligt intryck,
förtroende, kvalitet i myndighetsutövning eller tjänster samt framgång. Sifos
mätningar visar att Försäkringskassan hör till myndigheterna med lägst
anseendeindex, bara Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har ett lägre
förtroende. Försäkringskassans anseendeindex har förbättras något mellan 2013
och 2014.
Försäkringskassan mäter sedan början av 2000-talet
det så kallade nöjd kund-index (NKI). NKI består av tre frågor som handlar om
allmän nöjdhet, om hur väl myndigheten uppfyller den tillfrågades förväntningar
och om hur Försäkringskassan fungerar jämfört med en perfekt myndighet. Resultaten
visar att allmänhetens förtroende för Försäkringskassan sjönk under 2000-talet,
men det har ökat något under senare år.
Sammanvägd
NKI 2004 – 2013
Källa:
Försäkringskassan
Den vanliga föreställningen att förtroendet för
socialförsäkringarna och Försäkringskassan har fallit kraftigt under de senaste
åren har inget entydigt stöd i de olika attitydundersökningarna. Den
sammantagna bilden är att de flesta medborgare inte har någon tydlig
uppfattning om socialförsäkringarna, trots den intensiva debatten och kritiken
de senaste åren. Den tidigare ökningen i andelen med lågt förtroende var
måttlig och resultaten pekar på att andelen missnöjda nu minskar. Den senaste
krisen och förändringarna i socialförsäkringarna verkar inte ha medfört att
fler känner sig riskutsatta. Förtroende för Försäkringskassan har dock fallit kraftigt
under lång tid, men de senaste åren visar attitydmätningarna en svag
förbättring.
