PARTIELLA ERSÄTTNINGAR VID ARBETSLÖSHET OCH EFFEKTERNA PÅ UTFLÖDET TILL VANLIGT ARBETE

Deltidsarbete kan vara en bra väg in i arbetslivet för exempelvis personer med liten arbetslivserfarenhet eller för dem som varit utan arbete en längre tid. Det är bättre att arbeta litet än inte alls. Det kan fungera som en väg till heltidsarbete.  Partiell arbetslöshetsersättning kan göra att fler jobb blir intressanta för den sökande, han eller hon behöver inte hitta ett heltidsarbete för att klara sin ekonomi, utan kan söka arbeten av mindre omfattning i och med att arbetslöshetsersättningen täcker upp för en del av mellanskillnaden. En sökande som deltidsarbetar behåller också en förankring på arbetsmarknaden som en helt arbetslös sökande saknar. Den partiella ersättningen innebär att arbetsgivare kan pröva en persons produktivitet i ett deltidsjobb. Deltidsarbete kan således minska arbetslösheten, både på kort och på lång sikt.

Den sökande kan dock riskera att fastna i deltidsarbete. Deltidsarbete kan uppfattas som en signal om lägre produktivitet och försämra chanserna till anställning på heltid. Sökteorin pekar på att deltidsarbete i kombination med arbetslöshetsersättning kan göra deltidsarbete mer attraktivt i förhållande till heltidsarbete, eftersom inkomstbortfallet begränsas samtidigt som den lediga tiden ökar. Dessutom finns det risk för inlåsningseffekter eftersom deltidsarbetet i sig innebär att den sökande har mindre tid att lägga på att söka ett heltidsarbete. Det kan också påverka utbudet av deltids- resp. heltidsarbeten på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen kan nedprioritera deltidsarbetslösa eftersom deras problem delvis är lösta. Deltidsarbetslöshet anses också relativt svår att kontrollera. Det finns en risk att arbetslöshetsersättningen utnyttjas för utfyllnad utan att det finns planer på heltid. Det har länge funnits en oro att partiella ersättningar bidrar till att deltidsarbete permanentas och skapar en kvinnofälla.

Ersättningar vid deltidsarbetslöshet är således en avvägningsfråga. Å ena sidan kan deltidsersättning minska arbetslösheten, å andra sidan kan ersättningen göra deltidsarbete mer attraktivt. En intressant genomgång av hur partiella ersättningar kan påverka arbetsutbud och sysselsättning finns i rapporten ”Välfärd på deltid”. Rapporten innehåller också en undersökning av utflödet från deltidsarbetslöshet till olika kategorier åren 2002-2004. Resultaten pekar bl.a. på att chansen till övergången från deltidarbetslöshet till heltidssysselsättningen är betydligt lägre för kvinnor. Det fanns också tydligt stöd för att tillgången till deltidsersättning vid arbetslöshet minskar chansen att lämna deltidsarbete. Forskarna anser sig se indikationer på att deltidsarbetslösa och arbetsgivare överutnyttjar ersättningssystemen, särskilt inom vissa sektorer av arbetsmarknaden.

I en ny studie har forskarna Anna Godøy och Knut Røed använt det norska registret över arbetslösa för att underöka effekterna av deltidsersättning till arbetslösa som arbetat heltid före arbetslösheten. I sin kunskapsöversikt noterar de att forskningen på området pekar på olika effekter av deltidsarbete jämsides med arbetslöshetsersättning. Vissa studier finner inga signifikanta effekter av deltidsersättningar på utflödet till vanligt arbete, andra pekar på ett minskat utflöde till heltidsarbete.

Godøy och Røed undersöker utflödet från arbetslöshet och finner att större delen av utflödet går till andra sociala trygghetssystem. Ca 45 procent av de sökande som lämnar arbetslösheten gör det för arbete. I majoriteten av fallen där sökande lämnar arbetslösheten för arbete har den sökande arbetat deltid för den arbetsgivare som sedan anställer honom eller henne på heltid. Det tyder på att arbetsgivare använder sig av deltidsanställningar som ett sätt att pröva sökande innan de erbjuds en tjänst av större omfattning.

Forskarnas rika databas ger dem också möjlighet att bedöma kvaliteten på dessa arbeten genom att undersöka variabler som ingångslön, jobbstabilitet, karriärmöjligheter och medellön tre år efter att den sökande lämnat arbetslösheten.  Studien visar att deltidsarbete jämsides med arbetslöshetsersättning har en positiv effekt på den sökandes chans att lämna arbetslösheten och att deltidsarbetet i sig minskar utflödet från arbetslöshet till andra trygghetssystem. Det är framförallt under de första två månaderna som dessa effekter är som tydligast. Utflödet till dåliga jobb ökar under tiden i arbetslöshet medan utflödet till bra jobb minskar. Godøy och Røeds slutsats är därför att arbetslöshetsförsäkringen bör omfatta deltidsarbetslösa.

I svensk arbetslöshetsförsäkring omfattas deltidsarbetslösa av försäkringsskyddet sedan mitten av 40-talet, men det har – i stort sett – hela tiden funnits olika begränsningsregler för deltidsarbete jämsides med arbetslöshetsersättning. Sedan 2008 innebär begränsningsregeln att sökande som deltidsarbetar under arbetslösheten endast har rätt till arbetslöshetsersättning i 75 ersättningsdagar. När dessa dagar är slut måste den sökande välja mellan att klara sig på deltidsarbetet och på att avsluta arbetet och vara arbetslös på heltid. Ersättning för deltidsarbetslöshet finns i de flesta OECD-länder men utformingen varierar kraftigt.

Riksrevisionen har i en ny rapport undersökt sysselsättningseffekterna av den förändrade deltidsbegränsningen 2008. Revisionens slutsats är att det är svårt att säga något om nettoeffekten av reformen. Övergången till heltid har ökat bland deltidsarbetslösa, och reformen har därför medfört utgiftsminskningar för arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt visar granskningen att även övergången till heltidsarbetslöshet har ökat bland deltidsarbetslösa och att den utgiftsminskning reformen förväntades medföra endast delvis har realiserats.  Riksrevisionens analys visar dessutom att de som arbetar korta deltider, dvs. mindre än 20 timmar i veckan, fått tydligast negativa konsekvenser. Dels blir omställningstiden för gruppen kortare då de 75 dagarna de kan få ersättning nås snabbare än för dem som arbetar i större omfattning. Dels visar analysen att sökande som arbetar korta deltider i större utsträckning kvarstår hos Arbetsförmedlingen jämfört med dem som arbetar lång deltid.

Riksrevisionens granskning understryker därför de motstridiga effekter som forskningen på området hittills visat.

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen har beställt en underlagspromemoria med en sammanställning av de lärdomar som går att dra av såväl teorietisk som empirisk forskning och annan relevant litteratur vad gäller en begränsning av arbetslöshetsersättning till personer som är deltidsarbetslösa. Den beräknas vara klar i maj 2014.

Laura Hartman el al, SNS (2008): Välfärd på deltid

Anna Godøy, Knut Røed, IZA: Unemployment Insurance and Underemployment 

Riksrevisionen (2014): Effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa