Benägenheten att sjukskriva sig är delvis smittsam. Forskaren
Patrik Hesselius med kollegor vid IFAU har visat att ha sjukfrånvarande
personer i sin omgivning ökar den egna korta sjukfrånvaron. Forskarna använde
ett randomiserat socialt experiment 1988, vars syfte var att studera effekten
av läkarintygskravet. För hälften av alla anställda som bodde i Göteborg höjdes
tidsgränsen för läkarintyg till 14 dagar mot den vanliga tidsgränsen sju dagar för
kontrollgruppen. Studien omfattade 70 000 anställda på 3 000 arbetsplatser
och individerna slumpades ut i grupperna. De studerade hur de som ingick i
kontrollgruppen (dvs. de som var opåverkade av experimentet) påverkades av
behandlingsgruppens förändrade sjukfrånvaro. En ökning av behandlingsgruppens
sjukfrånvaro med 10 procent medförde en ytterligare ökning av sjukfrånvaron med
5,7 procent och med 13,3 procent på längre sikt kontrollgruppen.
I en annan studie har Hesselius och kollegor använt detta
experiment och kunde visa att den förlängda intygsfria tiden höjde den korta
sjukfrånvaron med i genomsnitt 0,88 sjukdagar per person. Det visade sig dessutom
att en högre andel personer med förlängd intygsfri tid på en arbetsplats ökade
den totala frånvaron där. Detta är enligt forskarna en tydlig indikation på
betydelsen av ”peer effects”.
Försöket med förlängd intygsfri tid i Göteborg har
nu också använts för att studera eventuella skillnader mellan kvinnor och män.
Forskarna Per Johansson, Arizo Karimi och Peter Nilsson har studerat hur
kontrollgruppen (dvs. de som skulle ha varit opåverkade av experimentet)
påverkas av behandlingsgruppens förändrade sjukfrånvaro. Resultaten visar en
signifikant ökad sjukfrånvaro bland både kvinnor och män i kontrollgruppen,
båda könen påverkades av sin omgivnings sjukfrånvaro. Män reagerade starkare på
den längre sjukintygsfria perioden än kvinnor. Däremot tycks kvinnors frånvaro
reagera något starkare på kollegornas frånvaro. Detta skulle enligt forskarna kunna
tolkas som att kvinnor tar hänsyn till sin omgivning i större utsträckning än
män: medan män ökar sin sjukfrånvaro på grund av minskad kontroll ser kvinnor
först till beteendet hos personer i sin omgivning. Kvinnor tycks dessutom påverkas
endast av sina kvinnliga kollegor, och män endast av sina manliga kollegor.
Mattias Bokenblom och Kristin Ekblad har undersökt
sociala interaktionseffekter genom att använda detaljerade personalregister i Örebro
kommun. De mätte sambanden mellan anställdas sjukfrånvaronivå och nivån bland deras
närmaste arbetskamrater. Forskarna fann tydligt stöd för gruppeffekt bland
kvinnor men inte bland män. Kvinnor påverkades av sina kvinnliga kollegor. Det
tog två till tre år för en ny medarbetare att påverkas av kvinnorna bland
arbetskamraterna.
Professor Assar Lindbeck och kollegor har undersökt
om de stora geografiska skillnaderna i sjukfrånvaro kan kopplas samman med
gruppeffekter bland individer i grannskap. De använde tre olika metoder för att
mäta effekterna: hur stor andel av grannarna som arbetar på samma arbetsplats
och dess samband med sjukfrånvaronivån, effekterna på sjukfrånvaronivån av
flyttning mellan olika områden samt sjukfrånvaro bland nyligen invandrade
personer jämfört med personer i omgivningen där de bosätter sig osv. Forskarna
fann signifikanta resultat av gruppeffekter med alla tre mätmetoder
I en ny studie har Simen Markussen och Knut Røed undersökt
hur försäkringsutnyttjandet sprider sig bland grannar, familjer, etniska
grupper osv. De använde administrativa data i Norge över allt slags utnyttjande
av olika sociala ersättningar, dvs. arbetslöshetsersättning, sjukpenning,
rehabiliteringsstöd, sjukpension, förtidspension och socialbidrag. Med hjälp av
ett rikt datamaterial och statistiska metoder försökte de minska effekterna av
störande effekter av selektion, skensamband osv. De visade att beteendet
smittar signifikant och kraftigt och att det dessutom smittar mer ju närmare personer
står varandra. Effekterna är kraftiga, en procentenhets ökning i
försäkringsutnyttjande bland närstående ökar det egna utnyttjandet med 0,22
procentenheter. Rapporten innehåller dessutom en kort och bra
litteraturöversikt som pekar en hög smittsamhet i sjukskrivning och
förtidspensionering.
Flera utländska studier har visat starka
gruppeffekter i beroende av socialbidrag och liknande stödformer. Även i
Sverige har en studie av Olof Åslund och Peter Fredriksson visat
långtidsberoende av socialbidrag bland invandrade personer blir högre för dem
som placeras i områden med ett generellt högre socialbidragstagande.
Forskare vid universitet i Illinois har visat att
även pensioneringsbeslut smittar. Forskarna utnyttjade två stora oväntade
pensionsreformer som påverkade lärare i Los Angeles olika för att mäta
effekterna av ekonomiska incitament. I den ena reformen höjdes pensionen
oväntat med 10-20 procent för lärare sin var 60 år och äldre. I den andra reformen
infördes en engångshöjning för lärare med lång tjänstgöringstid. Resultaten
visade att för varje kollega som pensionerades höjdes sannolikheten signifikant
för en annan lärare att välja att gå i pension, med i genomsnitt ca 2 procent.
IFAU-forskarna Lena Hensvik och Peter Nilsson har
också funnit att benägenheten att skaffa barn påverkas av om kamraterna får
barn. En kvinnas fertilitet ökar om en arbetskamrat har fått barn nyligen. Inte
bara tidpunkten för barns födelse påverkas, utan även det totala antalet barn
som föds. Denna smittoeffekt kan dessutom påverka de betydande variationer i
födelsetal man kan se över tiden och mellan länder, anser forskarna.
I en ny studie har den norska forskaren Magne
Mogstad och kollegor visat att också föräldraledighet smittar mellan
arbetskamrater och bröder. För att försöka säkra orsakssamband studerade de
effekterna av en reform i Norge som gav pappor med barn födda 1993 eller senare
en extra betald pappamånad. De jämförde beteendet bland pappor som fått denna
extramånad med andra som inte fick den. Andelen pappor som tog ledigt ökade
kraftigt efter reformen, från 3 till 35 procent. De undersöker således
gruppeffekterna med ett kvasi-experiment, dvs. om en pappa som tog ledigt en
betald extramånad påverkade arbetskamrater och bröder som inte fick en sådan
månad. Arbetskamrater och bröder var 11 respektive 15 procent mer benägna att
ta pappaledigt om deras kollega eller bror tog ut en betald pappamånad. Över
tiden då uppstår en snöbollseffekt när nästa pappa påverkar nya pappor i sin
omgivning.
Detta är bara några av de rapporter som publicerats
de senaste åren. Studierna ger sammantaget en klar bild av att gruppeffekter är
starka och snabba, även när man mäter orsakssamband. Små förändringar i myndigheternas
signaler eller i regelverk kan genom dessa gruppeffekter hastigt spridas och
förstoras (”social multipliers”). Vi kan således få stora ökningar i sjuktalet
på kort tid som inte nödvändigtvis hänger samman med sämre hälsa i befolkningen
eller försämringar i arbetslivet. Normer och värderingar om exempelvis när och
hur länge man kan vara sjukskriven sprids givetvis också på andra sätt än genom
gruppeffekter, exempelvis via media. Sådana uppgångar i sjuktalet kan
antagligen bara motverkas genom en effektiv försäkringsreglering, skärpt
kontroll, bättre insatser för återgång i arbete och – om detta inte fungerar – ytterligare justeringar av ersättningsregler.
