tag:blogger.com,1999:blog-4479120438543125902024-03-13T10:01:08.065-07:00PSFU-bloggenHär ger sekretariatet i Parlamentariska socialförsäkringsutredningen tips om intressanta rapporter och analyser.Unknownnoreply@blogger.comBlogger48125tag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-16701048215298034892015-03-02T05:14:00.001-08:002015-03-02T06:30:52.333-08:00UTREDNINGENS SLUTBETÄNKANDE KLART: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="mso-ansi-language: SV; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">I dag
presenteras den parlamentariska socialförsäkringsutredningens slutbetänkande. I
betänkandet föreslås en rad förbättringar i sjukförsäkringen inklusive stödet
för återgång i arbete, i arbetsskadeförsäkringen och i arbetslöshetsförsäkringen.
Syftet är att värna förtroendet för socialförsäkringarna och göra
försäkringarna långsiktigt hållbara.<o:p></o:p></span></span></b><br />
<span style="mso-ansi-language: SV; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><br /><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">
Högsta prioritet i översynen av socialförsäkringarna är att utveckla och
förbättra åtgärderna för sjukskrivna som har svårt att återgå i arbete. Det är
en stor mänsklig och samhällelig förlust när sjuka slås ut från arbetslivet,
trots att de inget hellre vill än att arbeta. Tilliten till försäkringarna
undergrävs om allt fler människor permanent slutar att arbeta och därmed slutar
att bidra till finansieringen. <o:p></o:p></span></span><br />
<span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;"></span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;">
<span style="mso-ansi-language: SV; mso-bidi-font-size: 12.0pt;"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">Förslag läggs om att hälso- och sjukvården ska ha
ett ansvar för återgång i arbete och ges förstärkta och permanenta resurser för
detta arbete. Det behövs ökat stöd till arbetsgivarnas insatser för återgång i
arbete. Uppföljning och utvärdering måste förbättras.<o:p></o:p></span></span></div>
<br />
<span style="color: blue; font-size: large;"><a href="http://www.regeringen.se/download/e7d2b79e.pdf?major=1&minor=254884&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment" target="_blank">Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21), volym 1</a></span><br />
<br />
<span style="color: blue; font-size: large;"><a href="http://www.regeringen.se/download/2a36414d.pdf?major=1&minor=254884&cn=attachmentPublDuplicator_1_attachment" target="_blank">Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21), volym 2</a></span><br />
<span style="color: blue; font-size: large;"></span><br />
<span style="color: blue; font-size: large;"><a href="http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2015/03/Pressmeddelande.pdf" target="_blank">Pressmeddelande</a></span><br />
<span style="color: blue; font-size: large;"></span><br />
<span style="color: blue; font-size: large;"><a href="http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2015/03/PSFU-PRESENTATION-SLUTBETÄNKANDE-PRESSTRÄFF.pdf" target="_blank">Presentationsbilder vid presskonferensen</a></span><br />
<span style="color: blue; font-size: large;"></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-60926914446817502502015-01-29T07:37:00.001-08:002015-01-30T02:05:44.915-08:00FÖRLÄNGD UTREDNINGSTIDRegeringen har i dag den 29 januari 2015 beslutat att förlänga utredningstiden för Parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 2 mars 2015. <br />
<br />
<a href="http://www.regeringen.se/sb/d/19793/a/253506" target="_blank">Dir. 2015:7 Tilläggsdirektiv till Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2014:04).</a> <br />
<br />Viktoria Bergströmhttp://www.blogger.com/profile/12162470302111218000noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-35244782060600203842014-10-24T04:21:00.002-07:002014-10-24T04:21:19.176-07:00KOSTNADSEFFEKTIVA INSATSER TILL FÖRTIDSPENSIONERADE KVINNOR <span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">Effekten av ett program
för arbetslivsinriktad rehabilitering till förtidspensionerade i Kanada är så
stor att programmet är kostnadseffektivt för kvinnor. Detta enligt en ny studie
som har publicerats i IZA Journal of Labor Policy. För förtidspensionerade män
i programmet skattas inga signifikanta effekter.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">Programmet innehåller
samtal och planering med ”case manager”, yrkesvägledning och –planering,
kompetensutveckling och stöd i att söka jobb. Tjänsterna utförs av externa
leverantörer.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.izajolp.com/content/3/1/10"><span lang="EN" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN;"><span style="color: blue;">Michele Campolieti, Morley KL Gunderson, Jeffrey A Smith
(2014):<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>The effect of vocational
rehabilitation on the employment outcomes of disability insurance
beneficiaries: new evidence from Canada</span></span></a><span class="MsoHyperlink"><span lang="EN" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN;"><o:p></o:p></span></span></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-19321813606959247682014-10-07T05:16:00.001-07:002014-10-07T05:16:51.510-07:00VÅRDVALET ÖKADE SJUKSKRIVNINGARNA
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Inspektionen för socialförsäkring (ISF) har i en ny
rapport studerat hur införandet av vårdvalssystemet inom hälso- och sjukvården
påverkat användningen av sjukförsäkringen. Under perioden 2007 till 2009
infördes vårdvalssystemet i åtta landsting i delar av hälso- och sjukvården och
under 2010 blev det obligatorisk med vårdvalssystem i primärvården. Syftet med
vårdvalet har varit att förbättra tillgängligheten och vårdkvaliteten. Vårdvalet
ger också individens en större valfrihet samt underlättar för nya aktörer att
etablera sig på hälso- och sjukvårdsmarknaden. <o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Skillnaden i införandetidpunkt mellan de olika
landstingen har gjort det möjligt för ISF att studera hur vårdvalet påverkat sjukfrånvaron.
Resultaten från ISF:s analys pekar på att de vårdvalsreformer som infördes
mellan 2007 och 2009 ökade antalet sjukskrivningar och framförallt blev de
långa sjukskrivningsperioderna längre. På nationell nivå ökade
sjukskrivningarna med 3,4 procent medan de långa ersättningsperioderna
förlängdes med 3,5 dagar. Analysen visar vidare att hela förändringen av
antalet sjukdagar är koncentrerad till Stockholms län. I Stockholm ledde
vårdavalet till en ökning av sjukskrivningarna med 6,4 procent och för de långtidssjukskrivna
ökade sjukfrånvaron med 4,7 dagar. I övriga landsting finner ISF inget stöd för
att vårdvalsreformen påverkat sjukskrivningstiderna. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">ISF för i rapporten ett teoretiskt resonemang kring
vad i vårdvalsreformen som kan påverka sjukskrivningstiderna. En förklaring kan
vara att den ökade valfriheten ger individen möjlighet att gå till flera olika
vårdgivare i samma ärende och därmed har möjlighet att få sina önskemål om
sjukskrivning tillgodasedda även om de nekas hos den första vårdgivaren. Denna
möjlighet skapar också en beroendesituation mellan vårdgivare och patient. Vårdvalets
effekter på konkurrensen kan också ha negativa effekter på antalet sjukskrivna
och sjukskrivningstidernas längd. För vårdgivare finns risken att patienten
vänder sig till annan vårdgivare om inte önskemålen tillgodoses, vilket kan försämra
vårdgivarens lönsamhet. Detta förändradar maktförhållandet mellan vårdgivare
och patient och kan bidra till att läkare blir mindre restriktiva med att
utfärda sjukintyg. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Att resultaten är så koncentrerade till Stockholms
län menar ISF kan förklaras av Stockholm i betydligt större utsträckning än
andra län uppfyller de kriterier som är nödvändiga för att en stor
patientrörlighet ska uppkomma. Stockholm är en tillräckligt stor marknad för
att en konkurrenssituation ska kunna uppstå på hälso- och sjukvårdsmarknaden. I
Stockholm har dessutom vårdvalet införts på ett sätt som tydligt främjar en
förbättrad konkurrens.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Studien är en nyttig påminnelse att förändringar i
sjuktalet, som exempelvis uppgången sedan 2010, kan ha andra orsaker än
förändrad ohälsa eller ändrade rutiner inom Försäkringskassan.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;"><a href="http://www.inspsf.se/digitalAssets/1/1873_web_2014-17.pdf"><span style="color: blue;">Kristian
Persson Kern, Daniel Hallberg: Vårdvalets effekter på sjukskrivningarna,
Rapport 2014:17, Inspektionen för socialförsäkringen 2014</span></a></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-69413262504481383992014-09-12T05:12:00.001-07:002014-09-12T05:14:02.435-07:00ARGUMENTEN FÖR EN SJÄLVSTÄNDIG SJUKFÖRSÄKRING<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Parlamentariska socialförsäkringsutredningen har i
uppdrag att överväga lämpligheten i och konsekvenserna av att införa en från
statsbudgeten fristående försäkring. Syftet ska vara att skapa en långsiktigt
hållbar sjukförsäkring. En analys ska göras om det är möjligt att skapa stabila
regler som gör att ohälsotalet endast samvarierar med förekomst av sjukdomar
och skador bland de försäkrade eller långsiktiga förändringar i arbetslivet.
Även hållbarheten i argumentet att staten, i händelse att en ökning av
utgifterna för sjukskrivningen, skulle tillåta en balansering som innebär högre
avgifter eller lägre ersättningsnivåer ska analyseras. Möjligheterna att
finansiera en sådan försäkring med en specialdestinerad socialförsäkringsavgift
ska också övervägas. <o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Flera
förslag<o:p></o:p></span></b></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Flera utredningar och expertrapporter har tidigare
föreslagit att sjukförsäkringen bör göras autonom. Förslagen är litet olika men
i allmänhet inte särskilt precisa. <o:p></o:p></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Socialförsäkringsutredningen föreslog att
sjukförsäkringen skulle göras mer självständig. Det främsta motivet var
finansiell stabilitet som skulle åstakommas genom en tydligare koppling mellan
avgifter och förmåner. En sådan reform skulle leda till beteendeförändringar
som skulle göra att sjukförsäkringen fungerar bättre. Om fler såg kopplingen
skulle kraven öka på försäkringen, sjukvården, arbetsgivaren, facket etc. att
den som är sjukskriven ska kunna återgå i arbete.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I en rapport samma år argumenterade SACO på liknande
sätt.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Dåvarande SIF föreslog samma år en fristående
försäkring finansierad med arbetsgivaravgifter, som delvis fonderades för att
genom en buffert ”investera” sig ur stigande sjukfrånvaro genom ökade resurser
till förebyggande verksamhet och rehabilitering. En tydligare koppling mellan
förebyggande arbete och bättre hälsa genom lägre frånvaro behövdes eftersom sjukförsäkringen
ansågs ha för svaga drivkrafter att hålla människor friska och rehabilitera
sjukskrivna tillbaka till arbete. <o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">SNS Välfärdsråds rapport 2005 En hållbar
sjukpenningförsäkring argumenterade för att Försäkringskassan borde ha en
budgetrestriktion. Frånvaron av sådan sågs som en orsak till att myndigheten
inte skött skaderegleringen på ett tillfredsställande sätt. En verklig
budgetrestriktion, i form av en egen budget frikopplad från statsbudgeten,
skulle skapa incitament för myndigheten att utveckla, pröva och urvärdera nya
metoder.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Också i 2014 års SNS rapport Hur får vi råd med
välfärden? argumenterades för att sjukförsäkringen borde separeras från
statsbudgeten. En frikoppling av försäkringen från statsbudgeten skulle göra
att andra välfärdstjänster lämnades opåverkade av utvecklingen inom
försäkringen, eftersom den helt skulle hanteras inom ramen för avgifter och
utgifter. Annan verksamhet skulle inte kunna finansiera en ökning av
sjukfrånvaron. På bloggen Ekonomistas har författarna förtydligat förslagen.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Vad
vill man uppnå<o:p></o:p></span></b></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">En utgångspunkt för förslagen har varit att
sjukfrånvaron i Sverige varit orimligt hög jämfört med andra länder, särskilt
om man beaktar att svenskarna är jämförelsevis friska enligt de flesta
indikatorer. Mediantiden för sjukskrivningstiden vid olika diagnoser är dubbelt
så lång jämfört med andra länder. En annan är att sjukfrånvaron varierar
kraftigt över tiden, utan samband med utvecklingen av folkhälsan eller i arbetslivet.
Den tredje är att sjukfrånvaron varierar kraftigt mellan olika regioner. Kanske
viktigast har dock varit att skydda försäkringen från ständiga regeländringar
och försämringar, som anses kunna urholka förtroendet för och betalningsviljan
till en allmän obligatorisk sjukförsäkring.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Målet med självständigheten skulle vara en mer
stabil försäkring och effektivare insatser för återgång i arbete. Det förväntas
bli effekterna av att den autonoma försäkringen skulle påverka medborgare, försäkringens
förvaltare, arbetsmarknadens parter och de politiskt ansvariga på en rad olika
sätt:</span></div>
<div class="MsoListBulletCxSpFirst" style="margin: 0cm 0cm 0pt 17.85pt; mso-list: l0 level1 lfo1;">
<span style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";">
</span></span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Om de försäkrade blir medvetna om att de
äger försäkringen gemensamt skulle det verka återhållande på utnyttjandet och
förbättra drivkrafterna. Medvetenheten skulle t.ex. påverkas genom att man på
lönebeskedet tydligt angav hur mycket sjukförsäkringsavgifter som betalats in
av arbetsgivaren. Då blev det tydligare att det inte är ”någon annan” som
betalar försäkringen.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt 17.85pt; mso-list: l0 level1 lfo1;">
<span style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";">
</span></span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Den autonoma sjukförsäkringen skulle
skapa tydliga drivkrafter för försäkringens förvaltare att arbeta för att
minska sjukfrånvaron genom väl fungerande skadereglering, effektiva insatser
för återgång i arbete, kontroll och uppföljning. Om sjukförsäkringens utgifter
minskar skulle försäkringens förvaltare dels kunna bygga upp en buffert för
kommande uppgångar, dels investera i bättre aktiva insatser för återgång i
arbete.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt 17.85pt; mso-list: l0 level1 lfo1;">
<span style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";">
</span></span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Om sjukfrånvaron ökar, trots försäkringsförvaltarens
insatser för återgång i arbete, skadereglering och kontroll, skulle
försäkringsförvaltaren kunna besluta om höjda avgifter och/eller försämrade
ersättningsvillkor enligt de regler som riksdagen beslutat. Det skulle verka
återhållande på det utnyttjande av sjukförsäkringen som inte beror på nedsatt
arbetsförmåga p.g.a. sjukdom.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt 17.85pt; mso-list: l0 level1 lfo1;">
<span style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";">
</span></span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">En självständig försäkring kan bli en
stark aktör för påverkan på andra som kan inverka på sjukfrånvaron, exempelvis
på hälso- och sjukvården.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt 17.85pt; mso-list: l0 level1 lfo1;">
<span style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";">
</span></span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Med en tydligare koppling mellan den
avgift som betalas och den förmån man erhåller om man skulle bli sjuk minskar
snedvridningseffekterna jämfört med dagens avgift som fungerar som en skatt,
eftersom man värderar den tjänst man betalar för.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt 17.85pt; mso-list: l0 level1 lfo1;">
<span style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";">
</span></span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Nuvarande restriktioner för
sjukförsäkringen i form av utgiftstak och saldomål för statsbudgeten är
otillräckliga för att åstadkomma en finansiellt stabil försäkring. Det tar för
lång tid innan problemen med höjd sjukfrånvaro tas på allvar, och att åtgärder
kan föreslås av regeringen, beslutas av riksdagen och införas av myndigheterna.
I en självständig sjukförsäkring införs en absolut budgetrestriktion som sätter
press på försäkringens förvaltare att förebygga problem och direkt vidta
åtgärder om utgifterna ökar.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt 17.85pt; mso-list: l0 level1 lfo1;">
<span style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";">
</span></span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Arbetsmarknadens parter skulle också
komma att öka sitt intresse för sjukfrånvaron om det blev tydligare att det är
förhandlingsutrymmet som betalar för försäkringen. Tydligare koppling till
löneutrymmet skulle göra att t.ex. intresset för skyddsverksamheten och
arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna skulle öka. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt 17.85pt; mso-list: l0 level1 lfo1;">
<span style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";">
</span></span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">En autonom sjukförsäkring som ligger
utanför statsbudgeten skulle kunna minska risken att försäkringen förändras av
politiska skäl som ligger utanför försäkringen (för att exempelvis förbättra
statsfinanserna genom att försämra försäkringsvillkoren). <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>En nackdel med nuvarande system är att när en
villkorförändring inte motsvaras av ett behov i försäkringen urholkas tilliten.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt 17.85pt; mso-list: l0 level1 lfo1;">
<span style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";">
</span></span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">En självständig sjukförsäkring skulle
minska riksdagens roll att reglera alla detaljer i försäkringen. Om försäkringens
förvaltare får ansvaret för sjukförsäkringen bör det innebära delegerat ansvar för
bl.a. förebyggande åtgärder, omställning och rehabilitering. I andra hand kunde
ansvaret omfatta även avgiftsnivå, antal karensdagar och ersättningsnivån.
Riksdagens roll blir då att sätta upp ramar och att utvärdera effekter.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-add-space: auto; mso-list: none; tab-stops: 65.2pt; text-indent: 0cm;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Det råder mycket olika
uppfattningar om nyttan och riskerna med en autonom sjukförsäkring, vilket
bl.a. framgick vid SNS seminarium om välfärdens finansiering (se </span><a href="http://psfu-bloggen.blogspot.se/2014/01/sns-konjunkturrad-infor-autonom.html"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">blogginlägg
17/1 2017)</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">. Det är antagligen inte möjligt att på en
kunskapsgrund avgöra om en sådan lösning skulle vara fördelaktigare i de flesta
avseenden än dagens modell. Det kan dock inte uteslutas att en sådan
grundläggande reform och omorganisation kan bidra till en mer uthållig sjukförsäkring.
<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-add-space: auto; mso-list: none; tab-stops: 65.2pt; text-indent: 0cm;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Målen för en sådan
reform är odiskutabelt angelägna, som att uppnå en trygg och stabil försäkring genom
väl fungerande skadereglering, effektivare insatser för återgång i arbete och
verkningsfull kontroll. Men det är en mycket omfattande reform som skulle ta
lång tid att förbereda och genomföra. Stora förändringar medför dessutom ofta
oavsiktliga eller ej förutsedda effekter.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-add-space: auto; mso-list: none; tab-stops: 65.2pt; text-indent: 0cm;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">De fördelar som kan
uppnås med en grundläggande strukturell reform, framför allt en stabil sjukfrånvaro
på en rimlig nivå och effektivare insatser för återgång i arbete, borde i
viktiga avseenden kunna nås också genom en utveckling av dagens sjukförsäkring.
Detta är en av många centrala frågor som kommittén ska överväga i sitt slutbetänkande.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-add-space: auto; mso-list: none; tab-stops: 65.2pt; text-indent: 0cm;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;">Sjukförsäkring på egna
ben, Samtal om socialförsäkring nr 8<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-add-space: auto; mso-list: none; tab-stops: 65.2pt; text-indent: 0cm;">
<a href="http://www.government.se/sb/d/6150/a/72124"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Mera försäkring och
mera arbete (SOU 2006:86)</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-add-space: auto; mso-list: none; tab-stops: 65.2pt; text-indent: 0cm;">
<a href="http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/2005_parternaochsocialforsakr.pdf"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Parterna
och socialförsäkringarna – en idéskrift, SACO, 2005</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-add-space: auto; mso-list: none; tab-stops: 65.2pt; text-indent: 0cm;">
<a href="http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/skrota-sjukfoersaekringen-och-stimulera-haelsa-och-arbete-50477"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Innanför
eller utanför – om ohälsa, trygghetssystem och arbetsmiljö, SIF, 2005</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-add-space: auto; mso-list: none; tab-stops: 65.2pt; text-indent: 0cm;">
<a href="http://www.sns.se/sites/default/files/rapport-vr-2005.pdf"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">En
hållbar sjukpenningförsäkring, SNS 2005</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoListBulletCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-add-space: auto; mso-list: none; tab-stops: 65.2pt; text-indent: 0cm;">
<a href="http://www.sns.se/sites/default/files/kr_2014.pdf"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Hur
får vi råd med välfärden? SNS 2014</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<br />
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><a href="http://ekonomistas.se/2014/01/25/fortydliganden-om-sjalvstandig-sjukforsakring/"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Förtydliganden
om självständig sjukförsäkring, Ekonomistas</span></span></a></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-90149382683260905172014-08-28T07:35:00.000-07:002014-08-28T07:35:33.234-07:00PRIVAT INKOMSTFÖRSÄKRING ÖKAR – NY RAPPORT FRÅN FOLKSAM
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Folksam behandlar i den senaste delrapporten i
serien Välfärdstendens 2014 trygghet vid arbetslöshet. Rapporten bygger på
intervjuer med 1 000 förvärvsarbetande personer i åldrarna 18-65 år (löntagare)
som genomfördes 10–27 februari 2014 av Ipsos på uppdrag av Folksam.</span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"></span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I rapporten konstateras att den frivilliga
inkomstbortfallsförsäkringen vid arbetslöshet som mest ger 680 kronor per dag i
ersättning, vilket innebär att endast inkomsttagare med en månadslön under 18
700 kronor tillförsäkras en bruttoersättningsnivå på 80 procent.
Nettoersättningen motsvarar emellertid endast 72 procent av inkomstförlusten.
Vid en genomsnittlig månadsinkomst på 26 000 blir nettoersättningen vid ett års
arbetslöshet 56 procent. Ersättningsnivån kan emellertid höjas avsevärt ifall
löntagaren omfattas av kollektivavtal och privat inkomstförsäkring, vilket är
fokus i rapporten.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Folksam framhåller att efterfrågan på kompletterande
inkomstförsäkring vid arbetslöshet har ökat kraftigt under de senaste åren. I
dag erbjuder 17 av 22 Saco-förbund sina medlemmar inkomstförsäkring och 9 av 14
TCO-förbund samt 7 av 14 LO-förbund. Saco erbjuder dessutom medlemmar att
teckna inkomstförsäkring individuellt ifall deras eget fackförbund saknar
motsvarande försäkring. Omkring 1,6 miljoner personer omfattas idag av
inkomstförsäkring. Flertalet är försäkrade via sitt fackliga medlemskap.
Ytterst få har tecknat en individuell inkomstförsäkring.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Enligt den intervjuundersökning som Folksam låtit
göra känner inte ens hälften av löntagarna till att kollektivavtalen innehåller
försäkringsförmåner för anställda som drabbas av arbetslöshet. I rapporten
beskrivs det mot bakgrund av de senaste sex årens höga arbetslöshet som
anmärkningsvärt att kännedomen om dessa förmåner inte ökat hos löntagare, utan
att trenden i stället är vikande. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Andelen personer med erfarenhet av arbetslöshet som
tyckte att den sammanlagda arbetslöshetsersättningen var tillräcklig minskade
mellan åren 2008 och 2010, från 32 till 13 procent. Sedan dess har denna andel
ökat till 23 procent. Andelen löntagare som har skaffat sig en privat
inkomstförsäkring sedan år 2008 har mer än fördubblats, från 18 till 39
procent. Särskilt bland fackligt anslutna löntagare syns en betydande ökning, i
synnerhet bland LO-förbundens medlemmar där andelen har ökat från 14 till 42
procent. Bland TCO-förbundens medlemmar ökade motsvarande andel från 23 till 45
procent och hos Saco-förbundens medlemmar från 36 till 54 procent.</span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;"><a href="http://media.folksam.se/sv/2014/08/25/privat-inkomstforsakring-okar-ett-maste-for-att-klara-ekonomin-vid-arbetsloshet/"><span style="color: blue;">Folksam:
Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet</span></a></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-19399318391868116072014-08-21T04:49:00.003-07:002014-08-21T04:49:48.431-07:00TELEFONRÅDGIVNING FÖR ÅTERGÅNG I ARBETE KAN VARA EFFEKTIVT
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Det är en utmaning att i ett tidigt skede tillhandahålla
evidensbaserade och koordinerade tjänster till alla sjukfrånvarande. Personliga
möten är relativt kostsamma. För att nå tillräckligt många kan
telefonrådgivning många gånger vara ett effektivt alternativ.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I Storbritannien pågår införandet av en
rådgivningstjänst inom arbetshälsa kallad Health and Work Service (HWS). Den
riktar sig till anställda, arbetsgivare och allmänläkare (GPs)<span style="mso-bidi-font-weight: bold;">. Anställda som har varit frånvarande runt
fyra veckor ska få hjälp att återgå i arbete. Allmänläkare ska få stöd inom
arbetshälsa för sina patienter och arbetsgivare ska få hjälp att bättre hantera
sjukfrånvaro. Inför införandet fick ett antal forskare i uppdrag att göra en
sammanställning av bästa tillgängliga evidens för att svara på frågan om
rådgivning på telefon kan vara effektivt för att vid vanligt förekommande
hälsoproblem identifiera biopsykosociala hinder och hantera dem. </span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">Det finns enligt rapporten
robust stöd för att en telefonrådgivning med följande egenskaper
kostnadseffektivt kan minska sjukfrånvaron:</span></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="margin: 0cm 0cm 0pt 39pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;">
<span style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";">
</span></span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">tidig
identifiering av hinder för återgång i arbete,</span></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin: 0cm 0cm 0pt 39pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;">
<span style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";">
</span></span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">stegvisa
åtgärder för effektiv allokering av resurser,</span></div>
<div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="margin: 0cm 0cm 10pt 39pt; mso-add-space: auto; mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18pt;">
<span style="font-family: Symbol; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Symbol; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: Symbol;"><span style="mso-list: Ignore;">·<span style="font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 7pt/normal "Times New Roman";">
</span></span></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">planering och
koordinering av nyckelaktörerna.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">En förutsättning är att
tjänsterna är väl utformade och implementerade samt att personalen har rätt
utbildning och stöd. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="https://www.gov.uk/government/publications/telephonic-support-to-facilitate-return-to-work-what-works-how-and-when-rr853"><span style="color: blue;"><span lang="EN" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN;">Kim Burton, Nick Kendall, Serena McCluskey, Pauline
Dibben</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;">
(2013): </span><span lang="EN" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN;">Telephonic support
to facilitate return to work: what works, how, and when?</span></span></a></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-65012676351499930452014-06-25T03:47:00.003-07:002014-06-25T03:47:59.078-07:00BLANDADE RESULTAT FÖR REHABILITERINGSGARANTIN
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Rehabiliteringsgarantin infördes 2008. De
behandlingar som erbjuds inom rehabiliteringsgarantin är kognitiv
beteendeterapi (KBT) samt multimodal rehabilitering (MMR). Den senare
kombinerar fysisk träning med psykologisk behandling.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I en ny rapport om rehabiliteringsgarantin från IFAU
och ISF studeras hur sjukfrånvaro, läkemedelsförskrivningar och antal besök i
vården påverkas av behandlingarna.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Den största gruppen inom garantin är personer med
lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa, men som inte är sjukskrivna. För dessa
hade behandlingen positiva effekter eftersom deras sjukfrånvaro minskade med
ungefär 35 procent per år. Även antalet vårdbesök och förskrivna läkemedel
sjönk efter behandlingen. För sjukskrivna KBT-patienter fanns inga positiva
effekter.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Personer med smärta i rygg, nacke och skuldror fick
MMR. Behandlingen hade inga långsiktiga effekter på hälsa mätt som antal
vårdbesök och förskrivna läkemedel. Däremot ökade sjukfrånvaron med cirka 25
procent per år.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.ifau.se/sv/Press/Meddelanden/Blandade-resultat-for-rehabiliteringsgarantin/"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Pathric Hägglund, Per Johansson, Lisa
Laun, IFAU (2014): Insatserna inom rehabiliteringsgarantin och deras effekter
på hälsa och sjukfrånvaro</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-56313663158240282772014-06-19T04:33:00.004-07:002014-06-19T04:35:05.419-07:00ÄR SJUKSKRIVNINGAR SMITTSAMMA?<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Nu stiger sjuktalet igen, vilket oroar många. Då
ställs på nytt frågan om i vilken grad sjukskrivningar är smittsamma. Med detta
menar man inte smitta i medicinsk mening, utan beteendesmitta. Forskarna kallar
det ”peer effects” (ungefär gruppeffekt eller kamrateffekt) och det betyder att
kamrater påverkar varandras beteenden. Det finns åtskilliga aktuella både
utländska och svenska studier som pekar på att benägenheten att utnyttja olika
sociala ersättningar sprider sig bland närstående. <o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Benägenheten att sjukskriva sig är delvis smittsam. Forskaren
Patrik Hesselius med kollegor vid IFAU har visat att ha sjukfrånvarande
personer i sin omgivning ökar den egna korta sjukfrånvaron. Forskarna använde
ett randomiserat socialt experiment 1988, vars syfte var att studera effekten
av läkarintygskravet. För hälften av alla anställda som bodde i Göteborg höjdes
tidsgränsen för läkarintyg till 14 dagar mot den vanliga tidsgränsen sju dagar för
kontrollgruppen. Studien omfattade 70 000 anställda på 3 000 arbetsplatser
och individerna slumpades ut i grupperna. De studerade hur de som ingick i
kontrollgruppen (dvs. de som var opåverkade av experimentet) påverkades av
behandlingsgruppens förändrade sjukfrånvaro. En ökning av behandlingsgruppens
sjukfrånvaro med 10 procent medförde en ytterligare ökning av sjukfrånvaron med
5,7 procent och med 13,3 procent på längre sikt kontrollgruppen.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I en annan studie har Hesselius och kollegor använt detta
experiment och kunde visa att den förlängda intygsfria tiden höjde den korta
sjukfrånvaron med i genomsnitt 0,88 sjukdagar per person. Det visade sig dessutom
att en högre andel personer med förlängd intygsfri tid på en arbetsplats ökade
den totala frånvaron där. Detta är enligt forskarna en tydlig indikation på
betydelsen av ”peer effects”.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Försöket med förlängd intygsfri tid i Göteborg har
nu också använts för att studera eventuella skillnader mellan kvinnor och män.
Forskarna Per Johansson, Arizo Karimi och Peter Nilsson har studerat hur
kontrollgruppen (dvs. de som skulle ha varit opåverkade av experimentet)
påverkas av behandlingsgruppens förändrade sjukfrånvaro. Resultaten visar en
signifikant ökad sjukfrånvaro bland både kvinnor och män i kontrollgruppen,
båda könen påverkades av sin omgivnings sjukfrånvaro. Män reagerade starkare på
den längre sjukintygsfria perioden än kvinnor. Däremot tycks kvinnors frånvaro
reagera något starkare på kollegornas frånvaro. Detta skulle enligt forskarna kunna
tolkas som att kvinnor tar hänsyn till sin omgivning i större utsträckning än
män: medan män ökar sin sjukfrånvaro på grund av minskad kontroll ser kvinnor
först till beteendet hos personer i sin omgivning. Kvinnor tycks dessutom påverkas
endast av sina kvinnliga kollegor, och män endast av sina manliga kollegor.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Mattias Bokenblom och Kristin Ekblad har undersökt
sociala interaktionseffekter genom att använda detaljerade personalregister i Örebro
kommun. De mätte sambanden mellan anställdas sjukfrånvaronivå och nivån bland deras
närmaste arbetskamrater. Forskarna fann tydligt stöd för gruppeffekt bland
kvinnor men inte bland män. Kvinnor påverkades av sina kvinnliga kollegor. Det
tog två till tre år för en ny medarbetare att påverkas av kvinnorna bland
arbetskamraterna. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Professor Assar Lindbeck och kollegor har undersökt
om de stora geografiska skillnaderna i sjukfrånvaro kan kopplas samman med
gruppeffekter bland individer i grannskap. De använde tre olika metoder för att
mäta effekterna: hur stor andel av grannarna som arbetar på samma arbetsplats
och dess samband med sjukfrånvaronivån, effekterna på sjukfrånvaronivån av
flyttning mellan olika områden samt sjukfrånvaro bland nyligen invandrade
personer jämfört med personer i omgivningen där de bosätter sig osv. Forskarna
fann signifikanta resultat av gruppeffekter med alla tre mätmetoder</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I en ny studie har Simen Markussen och Knut Røed undersökt
hur försäkringsutnyttjandet sprider sig bland grannar, familjer, etniska
grupper osv. De använde administrativa data i Norge över allt slags utnyttjande
av olika sociala ersättningar, dvs. arbetslöshetsersättning, sjukpenning,
rehabiliteringsstöd, sjukpension, förtidspension och socialbidrag. Med hjälp av
ett rikt datamaterial och statistiska metoder försökte de minska effekterna av
störande effekter av selektion, skensamband osv. De visade att beteendet
smittar signifikant och kraftigt och att det dessutom smittar mer ju närmare personer
står varandra. Effekterna är kraftiga, en procentenhets ökning i
försäkringsutnyttjande bland närstående ökar det egna utnyttjandet med 0,22
procentenheter. Rapporten innehåller dessutom en kort och bra
litteraturöversikt som pekar en hög smittsamhet i sjukskrivning och
förtidspensionering.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Flera utländska studier har visat starka
gruppeffekter i beroende av socialbidrag och liknande stödformer. Även i
Sverige har en studie av Olof Åslund och Peter Fredriksson visat
långtidsberoende av socialbidrag bland invandrade personer blir högre för dem
som placeras i områden med ett generellt högre socialbidragstagande. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Forskare vid universitet i Illinois har visat att
även pensioneringsbeslut smittar. Forskarna utnyttjade två stora oväntade
pensionsreformer som påverkade lärare i Los Angeles olika för att mäta
effekterna av ekonomiska incitament. I den ena reformen höjdes pensionen
oväntat med 10-20 procent för lärare sin var 60 år och äldre. I den andra reformen
infördes en engångshöjning för lärare med lång tjänstgöringstid. Resultaten
visade att för varje kollega som pensionerades höjdes sannolikheten signifikant
för en annan lärare att välja att gå i pension, med i genomsnitt ca 2 procent.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">IFAU-forskarna Lena Hensvik och Peter Nilsson har
också funnit att benägenheten att skaffa barn påverkas av om kamraterna får
barn. En kvinnas fertilitet ökar om en arbetskamrat har fått barn nyligen. Inte
bara tidpunkten för barns födelse påverkas, utan även det totala antalet barn
som föds. Denna smittoeffekt kan dessutom påverka de betydande variationer i
födelsetal man kan se över tiden och mellan länder, anser forskarna. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I en ny studie har den norska forskaren Magne
Mogstad och kollegor visat att också föräldraledighet smittar mellan
arbetskamrater och bröder. För att försöka säkra orsakssamband studerade de
effekterna av en reform i Norge som gav pappor med barn födda 1993 eller senare
en extra betald pappamånad. De jämförde beteendet bland pappor som fått denna
extramånad med andra som inte fick den. Andelen pappor som tog ledigt ökade
kraftigt efter reformen, från 3 till 35 procent. De undersöker således
gruppeffekterna med ett kvasi-experiment, dvs. om en pappa som tog ledigt en
betald extramånad påverkade arbetskamrater och bröder som inte fick en sådan
månad. Arbetskamrater och bröder var 11 respektive 15 procent mer benägna att
ta pappaledigt om deras kollega eller bror tog ut en betald pappamånad. Över
tiden då uppstår en snöbollseffekt när nästa pappa påverkar nya pappor i sin
omgivning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Detta är bara några av de rapporter som publicerats
de senaste åren. Studierna ger sammantaget en klar bild av att gruppeffekter är
starka och snabba, även när man mäter orsakssamband. Små förändringar i myndigheternas
signaler eller i regelverk kan genom dessa gruppeffekter hastigt spridas och
förstoras (”social multipliers”). Vi kan således få stora ökningar i sjuktalet
på kort tid som inte nödvändigtvis hänger samman med sämre hälsa i befolkningen
eller försämringar i arbetslivet. Normer och värderingar om exempelvis när och
hur länge man kan vara sjukskriven sprids givetvis också på andra sätt än genom
gruppeffekter, exempelvis via media. Sådana uppgångar i sjuktalet kan
antagligen bara motverkas genom en effektiv försäkringsreglering, skärpt
kontroll, bättre insatser för återgång i arbete och – om detta inte fungerar – ytterligare justeringar av ersättningsregler.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2008/r08-11.pdf"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Patrik Hesselius, Per Johansson,
Johan Vikström, IFAU (2008): Påverkas individen av omgivningens sjukfrånvaro</span></span></a><span style="color: #333333; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;">. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2009/wp09-02.pdf"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="color: blue;">Patrik Hesselius, Per Johansson, Peter Nilsson, IFAU
(2009): Sick of your collegues’ absence?</span></span></a><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"> </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2014/Konsskillnader-i-hur-sjukfranvaro-paverkas-av-omgivningen/"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Per
Johansson, Arizo Karimi och Peter Nilsson, IFAU(2014): Könsskillnader i hur
sjukfrånvaro påverkas av omgivningen</span></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="https://inforum.oru.se/PageFiles/15374/wp2007-11%20rev.pdf"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="color: blue;">Mattias Bokenblom, Kristin Ekblad, Örebro universitet
(2007) Sickness Absence and Peer Effects –Evidence from a Swedish Municipality.</span></span></a><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"> </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://ftp.iza.org/dp6245.pdf"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="color: blue;">Assar Lindbeck. Mårten Palme, Mats Persson, IZA (2011)
Sickness Absence and Local Benefit Cultures</span></span></a><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;">. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://ftp.iza.org/dp6446.pdf"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="color: blue;">Simen Markussen, Knut Røed, IZA (2012): Social
Insurance Networks</span></span></a><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;">.
</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.nber.org/programs/ag/rrc/09-17%20Brown,%20Laschever%20FINAL.pdf"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><span style="color: blue;">Kristine Brown, Ron Laschever, NBER (2009): When
They’re Sixty-Four: Peer Effects and the Timing of Retirement</span></span></a><span class="MsoHyperlink"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><u><span style="color: blue;">.</span></u></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://econpapers.repec.org/article/uwpjhriss/v_3a44_3ay_3a2009_3ai3_3ap798-825.htm"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="color: blue;">Olof Åslund, Peter Fredriksson, Journal of Human
Resources (2009): Peer Effects in Welfare Dependence: Quasi-Experimental
Evidence</span></span></a><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"> (gated).</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Working-papers/2010/Businesses-buddies-and-babies-social-ties-and-fertility-at-work/"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><span style="color: blue;">Lena Hensvik, Peter Nilsson, IFAU (2010): Businesses,
Buddies and Babies: social ties and fertility at work</span></span></a><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;">.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=3&cad=rja&ved=0CEcQFjAC&url=http%3A%2F%2Fdss.ucsd.edu%2F~gdahl%2Fpapers%2Fpeer-effects-in-program-participation.pdf&ei=hrOMUuPnEsuL4gTA8oCIDg&usg=AFQjCNHOXNnPU-FpI4cW9F-leuud_4_Xrg"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Gordon
Dahl, Katrine V. Løken, Magne Mogstad, UCLA (2013: Peer Effects in Program
Participation</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;">. <o:p></o:p></span></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-56690683226726382014-06-13T02:16:00.000-07:002014-06-13T02:21:56.136-07:00SJUKFALLENS VARAKTIGHET VIKTIG FAKTOR<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">För att förstå något om varför sjuktalet stiger
behövs analyser av i vilken grad det är tillflödet till sjukskrivning resp.
ökad varaktiget som ligger bakom. Den senaste uppgången i sjuktalet från
slutet av 1990-talet började som ett ökat tillflöde men efterhand fick ökad
varaktighet större betydelse. Den förra Socialförsäkringsutredningens analyser
visade att både medianlängd i sjukfallen och beräknade sannolikheter att
sjukfall avslutas vid en viss tidpunkt indikerade att det ökade sjuktalet till
stor del berodde på att sjukfallen i genomsnitt blev längre.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I Försäkringskassans analys av utvecklingen av
sjukfrånvaron konstateras att inflödet och varaktigheten i sjukförsäkringen
ökar sedan 2010. Skillnaden mellan olika grupper är dock betydande. För personer
som har arbete ökar inflödet i sjukförsäkringen medan för arbetslösa har varaktigheten
ökat. Sammantaget innebär det en ökning av både inflöde och varaktighet i
sjukförsäkringen.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Utredningens beräkningar visar att under perioden
2005-2011 minskade antalet avslutade sjukfall i princip i alla fallängder.
Störst var förändringen bland de korta sjukfallen (<30 dagar) och de långa
(>1 år). När utvecklingen vände 2010 ökade antalet avslutade sjukfall i
samtliga fallängder men ökning var störst bland sjukfall 30-59 dagar och sjukfall
längre än 1 år, där ökningen kom först 2011. Långa sjukfall (>1 år) och
sjukfall 30-59 dagar har ökat som andel av samtliga avslutade sjukfall sedan
2010/2011. Andelen korta sjukfall (<30 dagar) har minskat medan övriga
fallängder legat relativt stabilt.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Figur
1 Antal avslutade sjukfall per 100 försäkrade fördelat efter fallängder,
2005-2013<o:p></o:p></span></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-0VdJNTy66Jw/U5q0u7IdQfI/AAAAAAAAADs/s0pBFj8KPBs/s1600/Bild+1MH.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-0VdJNTy66Jw/U5q0u7IdQfI/AAAAAAAAADs/s0pBFj8KPBs/s1600/Bild+1MH.jpg" height="300" width="400" /></a></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p> <span style="font-size: x-small;">Klicka för större bild</span></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 10pt; line-height: 115%;">Källa: Försäkringskassan, egna beräkningar</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Utredningens beräkningar av genomsnittliga sjukdagar
bland avslutade sjukfall för den 25:e, 50:e och 75:e percentilen pekar på att de
stora förändringarna i sjukskrivningstider sedan 2011 finns bland de längre
sjukfallen (figur 2). För de långa sjukfallen, illustrerat av 75:e percentilen,
halverades antalet sjukdagar mellan 2005-2011, från 200 dagar till 100 dagar.
Sedan 2011 har antalet sjukdagar för den 75:e percentilen dock ökat med närmare
20 procent, från 100 till 122 dagar. Sjukskrivningstiden för kortare sjukfall,
illustrerat av den 25:e percentilen, har i stort sett varit oförändrad genom de
kraftiga förändringar som sjukförsäkringen genomgått sedan 2005. För medianen
har en liten förändring av antalet sjukdagar skett, först genom en minskning
2005-2011 och sedan genom en ökning 2011-2013. En viss försiktighet ska dock
iakttas vid analysen mot bakgrund av att sjukförsäkringssystemet förändrats.
Exempelvis fanns det före 2008 ingen bortre tidsgräns i sjukförsäkringen,
vilket gör jämförelser av längre sjukskrivningstider problematisk. Även
införandet av rehabiliteringskedjans olika tidsgränser försvårar till viss del
dessa jämförelser. Detta gäller dock inte jämförelser mellan 2011 och 2013.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Figur
2 Antal sjukpenningdagar bland avslutade sjukfall för den 25:e, 50:e och 75:e
percentilen, år 2005, 2011 och 2013<o:p></o:p></span></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-8ht_V0yV1C0/U5q1lAbyRoI/AAAAAAAAAD0/FSGAhtaiU1Y/s1600/Bild+3+MH.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-8ht_V0yV1C0/U5q1lAbyRoI/AAAAAAAAAD0/FSGAhtaiU1Y/s1600/Bild+3+MH.jpg" height="300" width="400" /></a></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; line-height: 115%;"><span style="font-size: x-small;">Källa: Försäkringskassan, egna beräkningar</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Under perioden 2005-2010, när antalet sjukfall
minskade, och 2010-2013, när antalet sjukfall ökade, var det framförallt
utvecklingen hos de stora diagnosgrupperna psykisk ohälsa och sjukdomar i
muskuloskeletala systemet som svarade för såväl den största nedgången som
uppgången (figur 3). Som andel av den samlade nedgången 2005-2011 utgjorde
sjukdomar i det muskuloskeletala systemet omkring 30 procent och psykiska
sjukdomar omkring ca 20 procent. Störst andel av nedgången svarade dock övriga
diagnoser för (37 %).<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Ca 46 procent av ökningen av antalet avslutade
sjukfall sedan 2010 har en psykisk diagnos. Drygt 20 procent av uppgången är
muskuloskeletala diagnoser och ca 10 procent är skador, förgiftningar mm.
Noterbart är att gruppen övriga, som totalt sett utgör omkring 30 procent av
samtliga sjukfall enbart står för knappt 10 procent av uppgången sedan 2010. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Figur
3 Olika diagnosgruppers andel av den totala förändringen av antalet avslutade
sjukfall, 2005-2011 och 20011-2013<o:p></o:p></span></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-CbA9Y1Ji30Q/U5q6SzhYS0I/AAAAAAAAAEA/tfn05Sd8qag/s1600/Bild+2+MH.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-CbA9Y1Ji30Q/U5q6SzhYS0I/AAAAAAAAAEA/tfn05Sd8qag/s1600/Bild+2+MH.jpg" height="300" width="400" /></a></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><span style="font-size: x-small;">Källa:
Försäkringskassan, egna beräkningar</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Som framgår av </span><a href="http://psfu-bloggen.blogspot.se/2014/01/sjukfranvaro-i-psykiska-diagnoser.html"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">blogginlägget
den 10 januari 2014</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> visar Försäkringskassans analyser att
risken för att påbörja ett sjukfall med psykisk diagnos är avsevärt större för
kvinnor än för män. Högst är risken för kvinnor i åldersgruppen 30-39 år och
för dem med barn i åldrarna 3-12 år. Man har också undersökt hur dessa risker
samvarierar på makronivå med upplevd arbetsmiljö i en rad olika yrken. Analysen
visar att många av de yrken där de anställda uppger bristande psykosocial
arbetsmiljö och som har en överrisk för att påbörja sjukfall med psykisk
diagnos finns inom offentlig sektor. Tillsammans utgör de stora grupper på
arbetsmarknaden. Att en så stor del av uppgången i avslutade sjukfall kan
hänföras till psykiska diagnoser påverkar också varaktighetens utveckling.
Psykiska diagnoser tillhör de sjukdomstillstånd som har de längsta
sjukskrivningstiderna. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">För de flesta diagnosgrupper syns ingen förändring
av varaktigheten hos de korta sjukfallen (25:e percentilen, figur 4).
Undantaget är de psykiska diagnoserna, där antalet dagar ökat med knappt 10
procent. För längre sjukfall (medianen och 75:e percentilen) har antalet
sjukdagar ökat för samtliga diagnosgrupper i figuren. Störst är ökningen både i
medianen och i den 75:e percentilen hos de psykiska diagnoserna. Uppgången är
dock inte för någon diagnosgrupp lika stor som den minskning av antalet
sjukdagar som skedde under åren 2005-2011, vilket är speciellt tydligt för de
två största diagnosgrupperna, sjukdomar i det muskuloskeletala systemet och
psykiska diagnoser.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Figur
4 Antal sjukpenningdagar för olika diagnosgrupper bland avslutade sjukfall för
den 25:e, 50:e och 75:e percentilen, år 2005, 2011 och 2013<o:p></o:p></span></i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-iaBVdCbDtcY/U5rAnnVjRjI/AAAAAAAAAEQ/blo1MmY04yU/s1600/Bild+4+MH.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-iaBVdCbDtcY/U5rAnnVjRjI/AAAAAAAAAEQ/blo1MmY04yU/s1600/Bild+4+MH.jpg" height="300" width="400" /></a></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><span style="font-size: x-small;">Källa:
Försäkringskassan, egna beräkningar</span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">För att bättre förstå utvecklingen av sjuktalet
behövs dock en grundligare analys av hur det totala antalet ersatta sjukdagar
per år i avslutade sjukfall fördelas på olika fallängder och förändringarna
2005-2010 resp. 2010-2013. Utredningen undersöker om man kan få fram sådana
data.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;">Nya siffror om socialförsäkringen. Socialförsäkringsutredningen
2006</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/6da870b0-96fb-4239-aa29-6b6937a4328a/regeringsuppdrag_3023_2013_sjukforsakringens_utveckling_20130327.pdf?MOD=AJPERES"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Uppföljning
av sjukförsäkringens utveckling. Delredovisning 1. Försäkringskassan 2013</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-62149035867798510722014-06-04T07:58:00.000-07:002014-06-04T07:58:00.873-07:00FÖRTROENDET FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGARNA <span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Det finns en utbredd uppfattning att förtroendet för
socialförsäkringarna och de ansvariga förvaltningarna har fallit kraftigt under
de senaste åren. Det anses innebära ett hot mot försäkringarnas legitimet. Frågan
är om denna bild är rimlig om vi studerar resultaten från olika mätningar.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Attityderna till socialförsäkringarna och
Försäkringskassan resp. A-kassan mäts löpande av forskare i Umeå, SOM-institutet
i Göteborg, Sifo och Försäkringskassan. Alla är attitydundersökningar, där de
tillfrågade får besvara olika frågor som antas mäta förtroende. Metoder, frågor
och inriktning är dock olika.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I <i style="mso-bidi-font-style: normal;">SOM-undersökningarna</i>
har frågan om hur man bedömer tre socialförsäkringssystem ställts åren
2004-2013. Frågan lyder ” Hur nöjd är du med hur följande offentliga
försäkringssystem fungerar?” Svarsalternativen är mycket nöjd, ganska nöjd,
varken nöjd eller missnöjd, ganska missnöjd, mycket missnöjd, samt ingen uppfattning.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Nyligen presenterade forskaren Maria Oskarson
resultaten från 2013 års SOM-undersökning. Det mest slående i resultaten är att
de allra flesta tillfrågade inte har någon tydlig uppfattning om
socialförsäkringarna. De svarar ”Ingen uppfattning” eller ”Varken nöjd eller
missnöjd”. Forskarna tror att man är osäker på hur försäkringarna egentligen är
utformade och fungerar.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Andelen som var ganska eller mycket missnöjd med
sjukförsäkringen ökade några procentenheter 2008-2012, från 24 till 27 %.
Andelen missnöjda sjönk igen 2013 till 25 %. Andelen som var ganska eller
mycket missnöjd med a-kassan ökade kraftigt 2004-2008, från 19 till 30 %. Men
denna andel har sedan minskat betydligt till 23 %.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p> </o:p></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-hOZRgQOI9V8/U48wmF5uTjI/AAAAAAAAADA/4d_zoAwlFMQ/s1600/SOM+Socialf%C3%B6rs%C3%A4kringen.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-hOZRgQOI9V8/U48wmF5uTjI/AAAAAAAAADA/4d_zoAwlFMQ/s1600/SOM+Socialf%C3%B6rs%C3%A4kringen.jpg" height="275" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Källa:
Välfärdsopinion, SOM-institutet</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Välfärdsstatsundersökningarna</i>
har svenskarna sedan 1980-talets mitt tillfrågats om sin syn på
välfärdspolitiken. I en underlagsrapport till utredningen har forskaren Stefan
Svallfors redovisat hur attityderna till välfärdspolitiken förändrats över
tiden. Enligt rapporten minskade andelen tillfrågade som såg risker för
försörjningsproblem vid sjukskrivning från 1997 till 2002 och har därefter
varit stabil till 2010. Även andelen tillfrågade som upplevde risker för
arbetslöshet har minskat på liknande sätt. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">De flesta tillfrågade har ett relativt gott
förstroende för socialförsäkringarna. Andelen tillfrågade har dock ökat som inte
tror att man kan upprätthålla en hygglig levnadsstandard för sjukskrivna och
arbetslösa mellan 2002 och 2010. Andelen har ökat från 23 till 35 % vad gäller
sjukskrivna, och från 22 till 26 % för arbetslösa.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Förtroendet för Försäkringskassan mäts av
SOM-institutet, Sifo och Försäkringskassan. SOM-institutets mätningar visar att
andelen som var negativa till Försäkringskassan ökade kraftigt 1999-2010, men
andelen har minskat sedan dess. Det är en låg andel som har en positiv
inställning, men den har ökat något sedan 2010. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Andelen
negativa och positiva till Försäkringskassan<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/-a4TYwNkizTA/U48yFYju2YI/AAAAAAAAADQ/MviAsVxLl0o/s1600/SOM+F%C3%B6rs%C3%A4kringskassan.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://3.bp.blogspot.com/-a4TYwNkizTA/U48yFYju2YI/AAAAAAAAADQ/MviAsVxLl0o/s1600/SOM+F%C3%B6rs%C3%A4kringskassan.jpg" height="325" width="400" /></a></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Sifo mäter anseendet hos svenska myndigheter med
hjälp av den så kallade Trimskalan, som har 200 skalsteg och sträcker sig från
-65 till +135. Totalt 5 657 intervjuade har på en femgradig skala fått bedöma
myndigheterna på fem punkter 2014: övergripande värdering, personligt intryck,
förtroende, kvalitet i myndighetsutövning eller tjänster samt framgång. Sifos
mätningar visar att Försäkringskassan hör till myndigheterna med lägst
anseendeindex, bara Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har ett lägre
förtroende. Försäkringskassans anseendeindex har förbättras något mellan 2013
och 2014.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Försäkringskassan mäter sedan början av 2000-talet
det så kallade nöjd kund-index (NKI). NKI består av tre frågor som handlar om
allmän nöjdhet, om hur väl myndigheten uppfyller den tillfrågades förväntningar
och om hur Försäkringskassan fungerar jämfört med en perfekt myndighet. Resultaten
visar att allmänhetens förtroende för Försäkringskassan sjönk under 2000-talet,
men det har ökat något under senare år.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Sammanvägd
NKI 2004 – 2013<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-aR1V7sBjXnc/U48ztjC9yYI/AAAAAAAAADc/-1e7pH2SrNI/s1600/NKI.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-aR1V7sBjXnc/U48ztjC9yYI/AAAAAAAAADc/-1e7pH2SrNI/s1600/NKI.jpg" height="151" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-3yEFk9SUQMY/U48xjJCLRfI/AAAAAAAAADI/bs-i2LENKqQ/s1600/N%C3%B6jd+kund+index.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a><span style="font-size: x-small;">Klicka för större bild</span> </div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Källa:
Försäkringskassan</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Den vanliga föreställningen att förtroendet för
socialförsäkringarna och Försäkringskassan har fallit kraftigt under de senaste
åren har inget entydigt stöd i de olika attitydundersökningarna. Den
sammantagna bilden är att de flesta medborgare inte har någon tydlig
uppfattning om socialförsäkringarna, trots den intensiva debatten och kritiken
de senaste åren. Den tidigare ökningen i andelen med lågt förtroende var
måttlig och resultaten pekar på att andelen missnöjda nu minskar. Den senaste
krisen och förändringarna i socialförsäkringarna verkar inte ha medfört att
fler känner sig riskutsatta. Förtroende för Försäkringskassan har dock fallit kraftigt
under lång tid, men de senaste åren visar attitydmätningarna en svag
förbättring.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.som.gu.se/digitalAssets/1480/1480367_v--lf--rdsopinion---maria-oskarson.pdf"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Maria
Oskarson, SOM-institutet: Välfärdsopinion</span></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0CCwQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.som.gu.se%2FdigitalAssets%2F1453%2F1453814_4-socialf--rs--kringssystem-maria-oskarson.pdf&ei=B32IU-veFpSQ4gSf84GYDA&usg=AFQjCNGEkGc6i5BOFoLGOjbrfDPAa2oRmQ&sig2=pProBJgDhyPDAYiwSofnJw&bvm=bv.67720277,d.bGE"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Maria
Oskarson, SOM-institutet: Kampen om socialförsäkringarna</span></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.psfu.se/uploads/files/4_trygg_stottande_tillitsfull_svenskarnas_syn_pa_socialforsakringarna.pdf"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Stefan
Svallfors (2011): Trygg, stöttande, tillitsfull? Underlagsrapport till den
parlamentariska socialförsäkringsutredningen.</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"> </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://opinion.se/sakfragor/fortroende-sjunker-for-arbetsformedlingen-men-okar-for-polisen"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Sifo:
Svenska myndigheters anseende 2014</span></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/0a14fbf7-a991-410c-9298-e26572c4ca8c/kundundersokningen_2013_t1.pdf?MOD=AJPERES&attachment=true&CACHE=NONE&CONTENTCACHE=NONE"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Försäkringskassan:
Kundundersökningen 2013 T1</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-52105417238204828992014-05-28T00:14:00.002-07:002014-05-28T00:14:42.767-07:00ARBETSGIVARES SYN PÅ ARBETSFÖRMÅGA
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Begreppet arbetsförmåga kan användas med många olika
innebörder. Den juridiska innebörden kan utläsas av förarbeten medan
arbetsgivares syn på arbetsförmåga är en empirisk fråga. Frågan är bara hur en
forskare ska fråga arbetsgivare om arbetsförmåga för att få svar som hjälper
till att besvara frågeställningen. Vilka specifika frågor skulle till exempel en
enkätstudie till arbetsgivare om arbetsförmåga behöva innehålla? Den frågan kan
en ny avhandling från Hälsohögskolan i Jönköping hjälpa till att besvara. Bland
annat intervjuas tolv arbetsgivare i privat och offentlig sektor om sin syn på
arbetsförmåga i samband med sjukskrivning. <o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Arbetsgivarna beskriver att de är med och formar
arbetsförmågan hos de anställda. För arbetsgivarna innebär arbetsförmåga att
kunna leverera ett resultat med effektivitet, kvalitet och säkerhet. Arbetsförmåga
uppfattas som ett verktyg i produktionen. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Det kan jämföras med rehabiliteringsperspektivet,
som istället fokuserar på symtomlindring och att öka individens individuella
förmågor. Produktivitet ingår inte i rehabiliteringsperspektivet. Enligt
avhandlingen kan mer fokus på produktivitet bidra till att tydliggöra vilka
behov arbetsgivare har och vilka faktiska förmågor anställda har. Det innebär
att fokus flyttas från individen i sig själv till arbetsprestationen.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><a href="http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=245cec132e309da78c0415a096c5?parentRecord=diva2:37027&pid=diva2:705046"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Inger
Jansson (2014) <span style="mso-bidi-font-weight: bold;">On the nature of work
ability</span></span></span></a></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-27114628984032587242014-05-23T01:59:00.000-07:002014-05-23T01:59:20.010-07:00HUR STRAM ÄR FÖRSÄKRINGSKASSANS PRÖVNING AV SJUKSKRIVNING
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Den förra Socialförsäkringsutredningen, med Anna
Hedborg som särskild utredare, framhöll i sitt slutbetänkande 2006 (</span><a href="http://www.government.se/sb/d/6150/a/72124"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Mera försäkring och
mera arbete, SOU 2006:86</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">):<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">”<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Att studera
hur sjukskrivningar i praktiken har hanterats i Sverige blir i stor
utsträckning en studie i misslyckanden. Det största misslyckandet är resultatet
– ett sjuktal i världstoppen som följer arbetsmarknadsläget snarare än
sjukligheten och en i över trettio år stadigt stigande permanent utslagning. Vi
finner också en misslyckad styrning. Trots, eller möjligen på grund av, mycket
detaljerad lagstiftning tycks samtliga inblandade aktörer ofta nonchalera gällande
regler och påbud.”</i></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Utredningen konstaterade i sin diskussion om
skaderegleringen att ”<i style="mso-bidi-font-style: normal;">trots det strama
regelverket är det över huvud taget ovanligt att bli nekad ersättning eller att
få den ifrågasatt</i>.”</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Sedan dess har sjukförsäkringens regler ytterligare
stramats upp med tidsgränser, maximerad ersättningstid, försäkringsmedicinskt bedömningsstöd
för sjukskrivningstider vid olika diagnoser osv.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Frågan är om alla förändringarna har inneburit en stramare
skadereglering. I debatten om sjukförsäkringen får man intrycket att
Försäkringskassan numera ofta ifrågasätter och överprövar den sjukskrivning som
läkarna rekommenderar i sjukintygen. Formellt sett är det Försäkringskassan som
beslutar om rätten till sjukpenning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av
sjukdom. Läkarintyget är ett centralt underlag för Försäkringskassans beslut
men kassan använder också andra underlag, som exempelvis uppgifter från den
enskilde i ansökan om sjukpenning. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Försäkringskassans har i sina uppföljningsrapporter
visat att det bara är några enstaka procent som får avslag på sin ansökan om
sjukpenning. En uppgång i andelen avslag inträffade åren efter det att de nya
reglerna i sjukförsäkringen infördes 2008, men sedan 2010 minskar andelen och
låg 2013 på ungefär samma nivå som före reformerna. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Det är också mycket ovanligt att en sjukpenning som
beviljats dras in av Försäkringskassan. Efter reformerna 2008 ökade andelen
personer med sjukpenning som fick ersättningen indragen från ca 0,8 % till som
mest 3 %, men därefter har indragningarna fallit till nästan samma nivå som
före reformerna. Uppgången kan delvis bero på en omläggning av statistiken.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Avslag
och indragningar av sjukpenning januari 2008 – mars/april 2013<o:p></o:p></span></i></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-mq_O--Fr8ZA/U38KZQD3OxI/AAAAAAAAACw/I-3a4-bHJO8/s1600/Fk+Avslag+indragningar.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-mq_O--Fr8ZA/U38KZQD3OxI/AAAAAAAAACw/I-3a4-bHJO8/s1600/Fk+Avslag+indragningar.jpg" height="300" width="400" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p> </o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; line-height: 115%;"><o:p><span style="font-size: x-small;">Klicka för större bild</span></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 8pt; line-height: 115%;">Källa:
Försäkringskassan</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har
undersökt om läkarnas bedömning av arbetsförmågans nedsättning,
sjukskrivningstider m.m. för sjukfall som beviljats sjukpenning överensstämmer
med den bedömning som Försäkringskassan gör. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I de flesta ärenden gör Försäkringskassan (och den
sjukskrivna) samma bedömning av arbetsförmågans nedsättning som läkaren. Omkring
98 respektive 99 procent av alla kvinnor och män som beviljas sjukpenning får
den omfattning som sjukskrivningsgraden i läkarintyget medger.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Andel (procent) av
påbörjade sjukfall år 2009–2012 där Försäkringskassan gör samma bedömning av </span></i><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">arbetsförmågans nedsättning
som läkaren</span></i></div>
<br />
<table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableLightListAccent1" style="border-collapse: collapse; border: currentColor; mso-border-alt: solid #4F81BD 1.0pt; mso-border-themecolor: accent1; mso-padding-alt: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-yfti-tbllook: 1184;">
<tbody>
<tr style="mso-yfti-firstrow: yes; mso-yfti-irow: -1;">
<td style="background: rgb(79, 129, 189); border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0) rgb(0, 0, 0) rgb(79, 129, 189); border-style: solid none none solid; border-width: 1pt 0px 0px 1pt; mso-background-themecolor: accent1; mso-border-left-themecolor: accent1; mso-border-top-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 90.4pt;" valign="top" width="121">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 5;">
<b><span style="color: white; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; mso-themecolor: background1;"><o:p> </o:p></span></b></div>
</td>
<td style="background: rgb(79, 129, 189); border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0) rgb(0, 0, 0); border-style: solid none none; border-width: 1pt 0px 0px; mso-background-themecolor: accent1; mso-border-top-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 94.55pt;" valign="top" width="126">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 1;">
<b><i><span style="color: white; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; mso-themecolor: background1;">2009</span></i></b><b><span style="color: white; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; mso-themecolor: background1;"><o:p></o:p></span></b></div>
</td>
<td style="background: rgb(79, 129, 189); border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0) rgb(0, 0, 0); border-style: solid none none; border-width: 1pt 0px 0px; mso-background-themecolor: accent1; mso-border-top-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 94.55pt;" valign="top" width="126">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 1;">
<b><i><span style="color: white; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; mso-themecolor: background1;">2010</span></i></b><b><span style="color: white; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; mso-themecolor: background1;"><o:p></o:p></span></b></div>
</td>
<td style="background: rgb(79, 129, 189); border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0) rgb(0, 0, 0); border-style: solid none none; border-width: 1pt 0px 0px; mso-background-themecolor: accent1; mso-border-top-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 94.55pt;" valign="top" width="126">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 1;">
<b><i><span style="color: white; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; mso-themecolor: background1;">2011</span></i></b><b><span style="color: white; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; mso-themecolor: background1;"><o:p></o:p></span></b></div>
</td>
<td style="background: rgb(79, 129, 189); border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0) rgb(0, 0, 0); border-style: solid solid none none; border-width: 1pt 1pt 0px 0px; mso-background-themecolor: accent1; mso-border-right-themecolor: accent1; mso-border-top-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 90.35pt;" valign="top" width="120">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 1;">
<b><i><span style="color: white; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; mso-themecolor: background1;">2012<o:p></o:p></span></i></b></div>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 0;">
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0) rgb(79, 129, 189) rgb(79, 129, 189); border-style: solid none solid solid; border-width: 1pt 0px 1pt 1pt; mso-border-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 90.4pt;" valign="top" width="121">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 68;">
<b><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">Kvinnor<o:p></o:p></span></b></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0); border-style: solid none; border-width: 1pt 0px; mso-border-bottom-themecolor: accent1; mso-border-top-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 94.55pt;" valign="top" width="126">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 64;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">98,2<o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0); border-style: solid none; border-width: 1pt 0px; mso-border-bottom-themecolor: accent1; mso-border-top-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 94.55pt;" valign="top" width="126">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 64;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">98,2<o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0); border-style: solid none; border-width: 1pt 0px; mso-border-bottom-themecolor: accent1; mso-border-top-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 94.55pt;" valign="top" width="126">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 64;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">98,2<o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(79, 129, 189) rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0); border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt 0px; mso-border-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 90.35pt;" valign="top" width="120">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 64;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">98,2<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 64;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;"><o:p> </o:p></span></div>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 1;">
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) rgb(0, 0, 0) rgb(0, 0, 0) rgb(79, 129, 189); border-style: none none none solid; border-width: 0px 0px 0px 1pt; mso-border-left-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 90.4pt;" valign="top" width="121">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 4;">
<b><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">Män<o:p></o:p></span></b></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border: 0px rgb(0, 0, 0); padding: 0cm 5.4pt; width: 94.55pt;" valign="top" width="126">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">98,8<o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border: 0px rgb(0, 0, 0); padding: 0cm 5.4pt; width: 94.55pt;" valign="top" width="126">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">98,8<o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border: 0px rgb(0, 0, 0); padding: 0cm 5.4pt; width: 94.55pt;" valign="top" width="126">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">98,7<o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(0, 0, 0) rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0) rgb(0, 0, 0); border-style: none solid none none; border-width: 0px 1pt 0px 0px; mso-border-right-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 90.35pt;" valign="top" width="120">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">98,8<o:p></o:p></span></div>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 2; mso-yfti-lastrow: yes;">
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0) rgb(79, 129, 189) rgb(79, 129, 189); border-style: solid none solid solid; border-width: 1pt 0px 1pt 1pt; mso-border-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 90.4pt;" valign="top" width="121">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 68;">
<b><i><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">Samtliga</span></i></b><b><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></b></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0); border-style: solid none; border-width: 1pt 0px; mso-border-bottom-themecolor: accent1; mso-border-top-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 94.55pt;" valign="top" width="126">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 64;">
<i><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">98,4</span></i><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0); border-style: solid none; border-width: 1pt 0px; mso-border-bottom-themecolor: accent1; mso-border-top-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 94.55pt;" valign="top" width="126">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 64;">
<i><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">98,4</span></i><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0); border-style: solid none; border-width: 1pt 0px; mso-border-bottom-themecolor: accent1; mso-border-top-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 94.55pt;" valign="top" width="126">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 64;">
<i><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">98,4</span></i><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></div>
</td>
<td style="background-color: transparent; border-color: rgb(79, 129, 189) rgb(79, 129, 189) rgb(79, 129, 189) rgb(0, 0, 0); border-style: solid solid solid none; border-width: 1pt 1pt 1pt 0px; mso-border-themecolor: accent1; padding: 0cm 5.4pt; width: 90.35pt;" valign="top" width="120">
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none; mso-yfti-cnfc: 64;">
<i><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt;">98,4<o:p></o:p></span></i></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 8pt; line-height: 115%;">Källa:
ISF rapport 2014:5</span></b></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Siffrorna över avslag,
indragningar och hur ofta <span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Försäkringskassans </span>gör samma bedömning som läkaren pekar på att
kassan inte oftare i dag ifrågasätter eller överprövar den sjukskrivning som läkarna rekommenderar. </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Det fortsatt relativt låga sjuktalet, trots uppgången sedan
2010, kan således främst bero på ändrade normer och förväntningar, som har
följt av bl.a. regeländringarna och bedömningsstödet.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Det försäkringsmedicinska beslutsstödet började
införas våren 2008. Syftet var att uppnå en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och
rättssäker sjukskrivningsprocess. Det infördes successivt bl.a. specifika
rekommendationer om sjukskrivningstider för olika diagnoser. Uppföljningar fram
till 2010 visade att både längd och spridning i sjukskrivningstid minskade
efter införandet. De största förändringarna har skett i de grupper av diagnoser
som står för störst andel av sjukskrivningarna, psykiska sjukdomar och rörelseorganens
sjukdomar. Spridningen i sjukskrivningstider mellan länen har dessutom minskat.
Enligt Försäkringskassan stöder resultaten tolkningen att det
försäkringsmedicinska beslutsstödet har haft en inverkan på
sjukskrivningsmönstret i avsedd riktning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">En viktig fråga är givetvis om effekterna av det
försäkringsmedicinska beslutsstödet har försvagats sedan 2010 när sjuktalet
började öka. Försäkringskassans interna uppföljningar indikerar att både
sjukskrivningslängd och spridning i sjukskrivningstider har ökat 2009-2012. Någon
ingående studie har dock inte gjorts sedan sjuktalet började öka.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/81cba9f8-21c9-411f-be2b-09118775d09b/regeringsuppdrag_3023_2013_sjukforsakringens_utveckling_130614_delrapport+2.pdf?MOD=AJPERES"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Försäkringskassan:
Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling. Delredovisning 2</span></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.inspsf.se/digitalAssets/1/1792_2014-5_l__karintygens_betydelse_f__r_sjukfr__nvaron_ifs_web.pdf"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Niklas
Österlund, Malin Josephson, Ola Leijon, ISF: Läkarintygens betydelse för
sjukfrånvaron</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">. <o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><a href="http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/fffb643a-0748-433e-abc5-969d41408b23/socialforsakringsrapport_2011_7.pdf?MOD=AJPERES"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">Försäkringskassan:
Försäkringsmedicinska beslutsstödet. Socialförsäkringsrapport 2011:7</span></span></a></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-71179230382329134782014-05-21T07:24:00.003-07:002014-05-21T07:24:42.481-07:00KORTTIDSSJUKFRÅNVARON HOS ANSTÄLLDA HAR ÖKAT SEDAN 2010
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Sjukfallen har sedan 2010 uppvisat en differentierad
utveckling för olika grupper av sjukskrivna. För anställda har nyinflödet ökat
markant medan varaktigheten ökat mer begränsat. För arbetslösa råder motsatt
förhållande med ett stabilt nyinflöde, men en påtagligt ökad varaktighet. Den
totala effekten blir således en ökning rörande både inflöde och varaktighet.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">Försäkringskassan har på
regeringens uppdrag för första gången analyserat den korta sjukfrånvaron, d v s
frånvaro som är kortare än 14 dagar och som finansieras av arbetsgivare med
sjuklön. Analysen har tagit fasta på hur sjukfrånvaron under sjuklöneperioden
förändrats över tid och hur den förhåller sig till längre sjukfrånvaro med
sjukpenning.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<ul style="margin-top: 0cm;" type="disc">
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">2002-2010 låg sjukfrånvaron på en stabil nivå,
drygt ett sjuklönefall per anställd och år.<o:p></o:p></span></li>
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">Från 2010 har antalet sjukfall med sjuklön
ökat. Ökningen är i linje med ökningen av antalet anställda sjukskrivna
med sjukpenning som noterats under de tre senaste åren.<o:p></o:p></span></li>
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">Inflödet till sjukpenning motsvaras helt av
ökningen av sjukfrånvaron under sjuklöneperioden.<o:p></o:p></span></li>
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">Under 2013 var sannolikheten att övergå från
sjuklön till sjukpenning knappt sju procent. De flesta sjukfallen är nu
som då mycket korta, närmare hälften överstiger inte två dagar.<o:p></o:p></span></li>
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-weight: bold;">Resultaten talar för en generell tendens till
ökad korttidsjukfrånvaro bland anställda. Sannolikheten till att detta
yttrar sig i sjukpenningfall ersatta av Försäkringskassan har däremot inte
ökat.</span></li>
</ul>
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt;"><a href="http://www.forsakringskassan.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelande_2014/regeringsrapport_nya_fakta_om_sjukfranvaron_under_sjukloneperioden/!ut/p/b1/hZLdrppAFIWfpQ9gGeRn4BIckOHA8Dug3BAQQRQ56KggT1_PaZMmPWm7L3ayk29drLU2l3EbLuuLR9sUt_a9L7qPO5NzZQlcXec14MmiCLBqEl53nKVp8S9g-wLAX0YDn3qBB0D90CtyAAGOVQxdT-IBFH7pfwOh9gJQEvgWEoTIgf_Tp9wm20JnxfBoGlE-sHuQGqyOpnU-milclTUhfsYbkk0VT7nJDCauVnuu8xYLO2QPYsVcIeF7Fw01u1MkHidzursjHdhoqYa0GGi2umr4NLHtEz02tC02cmilB3u4LU4iVNi2tRVqeQ8VuG_WdQsPSFGqZ26LIutX2IDLpVjaT30LEgYwVhG4R81Fp6ZZh-U7Kg5UU6TOLiv5cR11z-j7qvn27UsuX4z_p5eUyz6RfzXzR7ZfoifW-3nPbV8Y_I2tlTUA2KfCOtGWYYIhF3MbIObR8Tng-TSHRzCRGHlCbNwIoEs-Rk5EYkOISEKIY4z8iSfRqSMEERwf6dJVa79KQqpryBkcVeZsLqtP34frnrGf-7yvqn1X9NW-55LrVpmo4o4IJ_mRVpcxXk9q3CzJUIAWLOwuKmnXp09wjfPHWTo04lqX9-cFkPy9Igl1nJZPkSH9fpHL-25RvqeBJUlP0TtoN0BNI4AMe2HztoaWlL-MnRfK7mHJ0xHWpXfbyE7WtQMOdu1mESha5M-jTNElmC350kam4dSuMYo3Y-z0-SIJeGfWZyM9NmwuMqFrLjEx1aHLhXp1mWkidTgV_dJ6RdbNkDSy3l578VEQH81rfxJSNazrnU8rf6g3zCx3PoPB6zuGM6UPRw4VUrs_ALlXq_c!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/"><span style="color: blue;">Försäkringskassan
(2014) <span style="mso-bidi-font-weight: bold;">Nya siffror om inflödet till
sjukpenning<o:p></o:p></span></span></a></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span class="MsoHyperlink"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; mso-bidi-font-weight: bold;"><a href="http://www.forsakringskassan.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelande_2014/regeringsrapport_nya_fakta_om_sjukfranvaron_under_sjukloneperioden/!ut/p/b1/hZLdrppAFIWfpQ9gGeRn4BIckOHA8Dug3BAQQRQ56KggT1_PaZMmPWm7L3ayk29drLU2l3EbLuuLR9sUt_a9L7qPO5NzZQlcXec14MmiCLBqEl53nKVp8S9g-wLAX0YDn3qBB0D90CtyAAGOVQxdT-IBFH7pfwOh9gJQEvgWEoTIgf_Tp9wm20JnxfBoGlE-sHuQGqyOpnU-milclTUhfsYbkk0VT7nJDCauVnuu8xYLO2QPYsVcIeF7Fw01u1MkHidzursjHdhoqYa0GGi2umr4NLHtEz02tC02cmilB3u4LU4iVNi2tRVqeQ8VuG_WdQsPSFGqZ26LIutX2IDLpVjaT30LEgYwVhG4R81Fp6ZZh-U7Kg5UU6TOLiv5cR11z-j7qvn27UsuX4z_p5eUyz6RfzXzR7ZfoifW-3nPbV8Y_I2tlTUA2KfCOtGWYYIhF3MbIObR8Tng-TSHRzCRGHlCbNwIoEs-Rk5EYkOISEKIY4z8iSfRqSMEERwf6dJVa79KQqpryBkcVeZsLqtP34frnrGf-7yvqn1X9NW-55LrVpmo4o4IJ_mRVpcxXk9q3CzJUIAWLOwuKmnXp09wjfPHWTo04lqX9-cFkPy9Igl1nJZPkSH9fpHL-25RvqeBJUlP0TtoN0BNI4AMe2HztoaWlL-MnRfK7mHJ0xHWpXfbyE7WtQMOdu1mESha5M-jTNElmC350kam4dSuMYo3Y-z0-SIJeGfWZyM9NmwuMqFrLjEx1aHLhXp1mWkidTgV_dJ6RdbNkDSy3l578VEQH81rfxJSNazrnU8rf6g3zCx3PoPB6zuGM6UPRw4VUrs_ALlXq_c!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/"><span style="color: blue;">Delredovisning
av regeringsuppdrag om sjukfrånvarons nivå –<o:p></o:p></span></a></span></span></div>
<span class="MsoHyperlink"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-font-weight: bold; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;"><a href="http://www.forsakringskassan.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelande_2014/regeringsrapport_nya_fakta_om_sjukfranvaron_under_sjukloneperioden/!ut/p/b1/hZLdrppAFIWfpQ9gGeRn4BIckOHA8Dug3BAQQRQ56KggT1_PaZMmPWm7L3ayk29drLU2l3EbLuuLR9sUt_a9L7qPO5NzZQlcXec14MmiCLBqEl53nKVp8S9g-wLAX0YDn3qBB0D90CtyAAGOVQxdT-IBFH7pfwOh9gJQEvgWEoTIgf_Tp9wm20JnxfBoGlE-sHuQGqyOpnU-milclTUhfsYbkk0VT7nJDCauVnuu8xYLO2QPYsVcIeF7Fw01u1MkHidzursjHdhoqYa0GGi2umr4NLHtEz02tC02cmilB3u4LU4iVNi2tRVqeQ8VuG_WdQsPSFGqZ26LIutX2IDLpVjaT30LEgYwVhG4R81Fp6ZZh-U7Kg5UU6TOLiv5cR11z-j7qvn27UsuX4z_p5eUyz6RfzXzR7ZfoifW-3nPbV8Y_I2tlTUA2KfCOtGWYYIhF3MbIObR8Tng-TSHRzCRGHlCbNwIoEs-Rk5EYkOISEKIY4z8iSfRqSMEERwf6dJVa79KQqpryBkcVeZsLqtP34frnrGf-7yvqn1X9NW-55LrVpmo4o4IJ_mRVpcxXk9q3CzJUIAWLOwuKmnXp09wjfPHWTo04lqX9-cFkPy9Igl1nJZPkSH9fpHL-25RvqeBJUlP0TtoN0BNI4AMe2HztoaWlL-MnRfK7mHJ0xHWpXfbyE7WtQMOdu1mESha5M-jTNElmC350kam4dSuMYo3Y-z0-SIJeGfWZyM9NmwuMqFrLjEx1aHLhXp1mWkidTgV_dJ6RdbNkDSy3l578VEQH81rfxJSNazrnU8rf6g3zCx3PoPB6zuGM6UPRw4VUrs_ALlXq_c!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/"><span style="color: blue;">sjukfrånvaron
under sjuklöneperioden</span></a></span></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-83548485333605156132014-05-15T06:32:00.002-07:002014-05-15T06:32:52.679-07:00STÖD OCH KRAV AVSEENDE ARBETSLÖSA PERSONER MED EKONOMISKT BISTÅND
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Av de 270 000 personer
över 18 år som fick ekonomiskt bistånd någon gång under 2012, var knappt
hälften i behov av bistånd på grund av arbetslöshet (Socialstyrelsen 2013). Dessa
omkring 130 000 personer saknade alltså helt annan ersättning vid
arbetslöshet eller också hade de inte tillräckligt med inkomster eller andra
tillgångar för att kunna betala nödvändiga utgifter för mat, boende m.m.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I en återrapportering förra
året till regeringen har Arbetsförmedlingen konstaterat att öppet arbetslösa som
saknar ersättning från arbetslöshetsförsäkringen genomsnittligt sett söker
arbete mindre intensivt än personer som har sådan ersättning. Visserligen
stiger sökaktiviteten när personer utan ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen träder in i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och
utvecklingsgarantin. Enligt den egna återrapporteringen verkar dock
Arbetsförmedlingen ge insatser i mindre omfattning till personer som tar emot
ekonomiskt bistånd än till sökande med ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen. <o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Regeringen har nu tillsatt
en särskild utredare som bl.a. har i uppdrag att analysera vilka stöd och
insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder personer som inte har
arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller
etableringsersättning. I uppdraget ingår också att kartlägga och analysera
vilka krav socialtjänsten ställer på den som söker ekonomiskt bistånd att
aktivt söka arbete och hur socialtjänsten följer upp kraven. Utredaren kan
också vid behov lämna författningsförslag som gör det möjligt för
socialtjänsten att ställa krav på sökaktivitet som liknar de krav som ställs på
den som får arbetslöshetsersättning. Vidare kan utredaren lämna
författningsförslag som gör det möjligt för socialtjänsten att ta del av
uppgifter i den s.k. aktivitetsrapport som arbetssökande ska lämna in till
Arbetsförmedlingen.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><a href="http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Rapporter.html?searchParameter=%C3%85terrapportering&year=2013&startNr=45"><span style="text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Arbetsförmedlingen: Uppdrag om
krav på arbetssökande vid öppen arbetslöshet och deltagande i
arbetsmarknadspolitiskt program. 2013-03-15</span></span></a><o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;"><a href="http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=2&cad=rja&uact=8&ved=0CDgQFjAB&url=http%3A%2F%2Fwww.regeringen.se%2Fcontent%2F1%2Fc6%2F23%2F61%2F40%2F402965f1.pdf&ei=d8B0U7X5Jaff4QSSyoGYCw&usg=AFQjCNHIYgU7iXpr0456EbTdYpfeoo15vw&sig2=boB9R6VPh2NJQsaCYcKd0w"><span style="text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Stöd och krav avseende
arbetslösa personer som tar emot ekonomiskt bistånd (dir. 2014:39)</span></span></a></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-90161508248601761022014-05-13T07:34:00.002-07:002014-05-13T07:36:30.334-07:00FINANSPOLITISKA RÅDET: SJUKTALENS UTVECKLING - ETT HOT MOT ANDRA OFFENTLIGA ÅTAGANDEN?<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Finanspolitiska rådet ägnar ett betydande utrymme i
sin senaste rapport åt sjukförsäkringen, och uppgången i sjuktalet (kapitel 2).
Rådet konstaterar, som många tidigare, att variationerna i sjuktalet är
anmärkningsvärt stora, särskilt den senaste ”vågen” 1996-2010. På endast sex
år, mellan 1996 och 2002, mer än fördubblades sjukfrånvaron. Nedgången i
sjuktalen därefter var lika dramatisk. Fram till 2010 sjönk sjukfrånvaron med
ca 60 procent från toppnivån 2002. Utvecklingen är desto mer anmärkningsvärd då
arbetskraften ökat relativt kraftigt sedan 2000. Sedan 2011 har dock antalet
personer med sjukpenning ökat.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;"><b><span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;">Diagram
2.1 Sjukpenning, sjuklön och arbetskraften</span></b><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></div>
<div style="text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-0SMHidKL4jw/U3ItIlyWyzI/AAAAAAAAACg/PURCPj6HSBk/s1600/FR+sjuktalet.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-0SMHidKL4jw/U3ItIlyWyzI/AAAAAAAAACg/PURCPj6HSBk/s1600/FR+sjuktalet.jpg" height="300" width="400" /></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt; text-align: center;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p> <span style="font-size: x-small;">Klicka för större bild</span></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;"><span style="font-size: 8pt; line-height: 115%;">Anm:
Tidsserien omfattar både sjukpenning, som utbetalas av Försäkringskassan, och
sjuklön, som arbetsgivaren står för. Arbetskraften avser länkade årsvärden för
åldersgruppen 16–64 år. Det genomsnittliga antalet helårsekvivalenter med
sjukpenning och sjuklön under perioden 1970–2013 uppgår till ca 205 000
helårsekvivalenter. Variationen kring medelvärdet (standardavvikelsen) uppgår
till ca 39 000 helårsekvivalenter. Grått fält markerar prognosåren</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Rådets bedömning är att, mot bakgrund av att
sjuktalen i dag ligger på en historiskt sett låg nivå samt att både arbetskraften
och sysselsättningen ligger på historiskt höga nivåer, risken är hög för att
sjuktalen fortsätter att stiga. Om t.ex. sjuktalen skulle återgå till den
genomsnittliga nivån för perioden 1990–2012 skulle det grovt räknat innebära
ökade utgifter med drygt 7 mdkr per år. Om sjuktalen skulle stiga mot nivåerna
från början av 2000-talet blir beloppen betydligt större. Eftersom utrymmet
under utgiftstaket är litet, kan en oförutsedd ökning av sjukfrånvaron komma
att kraftigt begränsa utrymmet för andra utgifter på statsbudgeten. Även
utrymmet för stabiliseringspolitiska åtgärder begränsas, liksom möjligheterna
att nå överskottsmålet. Regeringens möjligheter att bedriva ekonomisk politik
försämras om sjukfrånvaron fortsätter att stiga snabbt.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">En fundamental svårighet som regeringen enligt rådet
måste hantera är att det inte finns någon användbar generell teori för vad det
är som påverkar sjuktalen. Vi vet inte heller varför sjuktalen varierat så
kraftigt i Sverige sedan 1970. Regeringens prognoser för sjuktalen är därför med
nödvändighet osäkra.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Rådet har tagit del av Försäkringskassans
prognosmetoder och gör bedömningen att det går att förbättra dessa avsevärt,
även med nuvarande kunskapsläge vad gäller vad som styr
sjukskrivningsbeteendet. Rådet menar att regeringen nu bör ge Försäkringskassan
i uppdrag att prioritera arbetet med att utveckla bättre prognosmetoder för
sjukpenninganslaget.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin;"><a href="http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.7841e2a2145d5672688a26b2/1399827315648/Svensk+finanspolitik+2014.pdf"><span style="text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Finanspolitiska rådets rapport
2014</span></span></a></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-39758961240702099612014-05-09T00:38:00.002-07:002014-05-09T00:38:16.196-07:00TIDIGARELAGT REHABILITERINGSSAMARBETE FÖRKORTAR SJUKFRÅNVARON
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Reformerna i sjukförsäkringen har inneburit ökade
krav på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att se till att processen
för återgång i arbete fungerar väl. Traditionellt har deras kontakter haft
Försäkringskassans samordningsansvar som sin utgångspunkt, där
Försäkringskassan fick ett överordnat ansvar. Numera <i style="mso-bidi-font-style: normal;">samarbetar</i> istället myndigheterna och utformar gemensamma tjänster.
Här presenteras den första utvärderingen av Arbetsförmedlingens och
Försäkringskassans förstärkta samarbete. <o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Den
första utvärderingen av FK:s och Af:s förstärkta samarbete är positiv<o:p></o:p></span></b></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I regleringsbreven för 2012 fick Arbetsförmedlingen
och Försäkringskassan ett gemensamt uppdrag att vidareutveckla metoder och
arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den
enskildes återgång i arbete. Nu har myndigheterna presenterat en rapport där
man utvärderar effekterna av det utvecklade samarbetet. Utvärderingen är upplagd
för att skatta effekterna av samarbetet i stort, men inte för att svara på effekterna
av enskilda rehabiliterande insatser som ingår i det fördjupade samarbetet
mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det utvecklade samarbetet
innehåller gemensamma utredningsinsatser i form av gemensamma kartläggningar.
Det innehåller olika former av insatser, av både arbetsförberedande och
arbetslivsinriktad karaktär, liksom gemensamma uppföljning tillsammans med den
försäkrade. Det finns enligt utvärderingen positiva effekter av det förstärkta
rehabiliteringssamarbetet både i termer av kortare sjukskrivningstider och i
termer av individernas närmande till arbetsmarknaden, liksom deras övergång
till arbete eller utbildning. De redovisade resultaten är förknippade med viss
osäkerhet eftersom uppföljningsperioden bara sträcker sig fram till januari
2014. <o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Mer om undersökningen<o:p></o:p></span></b></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">För
att svara på uppdraget genomfördes ett fältexperiment den 1 september 2012 till
den 1 februari 2013 som omfattade drygt 1000 individer. Experimentet innebar
att sjukskrivna personer, som inte varit sjukskrivna längre än ett år och var i
behov av gemensam kartläggning, slumpmässigt delades in i en försöks-
respektive kontrollgrupp. Individerna i försöksgruppen prioriterades till att
kallas till gemensam kartläggning tidigt medan kallelsen för deltagarna i kontrollgruppen
försköts framåt i tiden. Tidsförskjutningen mellan grupperna har utnyttjats för
att analysera effekterna av det förstärkta samarbetet. Sjukfallen hos de
individer som fick sin gemensamma kartläggning fördröjd avslutas i långsammare
takt än hos dem som genom lottningen prioriterades att få ett möte snabbt. Sannolikheten
att avsluta sjukfallet är 4,8 procentenheter större för försöksgruppen jämfört med
kontrollgruppen. Se diagrammet nedan.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p> </o:p></span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-nY3ICsy_76M/U2yFuDGi4UI/AAAAAAAAACQ/EnrkNa4rgEk/s1600/Kaplan+Meier.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-nY3ICsy_76M/U2yFuDGi4UI/AAAAAAAAACQ/EnrkNa4rgEk/s1600/Kaplan+Meier.jpg" height="305" width="400" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">Klicka för större bild</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p> </o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Gapet mellan försöksgrupp och kontrollgrupp
förväntas att slutas vartefter när effekten av de uppskjutna avstämningsmötena
i kontrollgruppen avtar.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Det
är fortfarande oklart vad som är rätt insats för rätt individ i rätt tid<o:p></o:p></span></b></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Rapportens
frågeställning gäller det förstärkta samarbetet som helhet, inte enskilda
insatser. Det är fortfarande oklart vad som är rätt insats för rätt individ vid
rätt tidpunkt. Det finns få studier som kunnat fastställa positiva effekter av
arbetslivsinriktad rehabilitering. I sin underlagsrapport till PSFU skriver Inspektionen
för socialförsäkringen (2011) att det finns ett mycket begränsat stöd för att arbetslivsinriktad
rehabilitering och samverkansinsatser leder till minskad sjukfrånvaro. Även
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011) har i en underlagsrapport till
PSFU konstateras att kunskaperna om effekterna av samverkan och rehabilitering
är mycket begränsade. Rehabiliteringsrådet (2011) kunde i sitt slutbetänkande konstatera
att evidensbaserade rehabiliteringstekniker med arbetsåtergång som resultat
saknas nästan helt i den vetenskapliga litteraturen.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p> </o:p></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I
en studie analyseras effekter av Försäkringskassans tidiga insatser på
sjukfallens längd </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Försäkringskassan
2010). De insatser som studeras är SASSAM-kartläggning och avstämningsmöte. Studien
baseras på ett randomiserat experiment där slumpmässigt utvalda individer i två
behandlingsgrupper har prioriterats att få SASSAM och avstämningsmöte tidigare
jämfört med kontrollgrupper. Resultaten ger inget stöd för att en
tidigareläggning av dessa insatser förändrar sjukfallens längd.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p> </o:p></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Aakvik
m.fl. (2004) har studerat effekterna av arbetslivsinriktad rehabilitering i
Norge under slutet av 1980-talet. Författarna skriver att i förstone kan
insatserna framstå som lyckosamma. De som deltar i programmen når ett bättre
sysselsättningsutfall än de som inte får insatserna. Men studien pekar på att
resultatet beror på selektion in i åtgärderna. När man kontrollerar för
observerbara och icke observerbara egenskaper så blir den skattade
genomsnittliga effekten istället negativ.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p> </o:p></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Försäkringskassan
(2013) redovisar i en rapport till regeringen en analys av effekterna från fyra
olika rehabiliteringsprojekt med syfte att minska sjukfrånvaron och underlätta
återgång till arbete för kvinnor. För en av insatserna konstateras positiva
effekter på sjukfrånvaron. Det är emellertid en multidisciplinär teambedömning
(MDT) inom hälso- och sjukvården. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p> </o:p></span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">De
norska forskarna Simen Markussen och Knut Røed har i en ny intressant studie
visat att en effektiv återgång i arbete gynnas främst av <i style="mso-bidi-font-style: normal;">en tidig återgång i reguljärt arbete</i>, även till subventionerade
anställningar. En snabb insats genom reguljär utbildning kan också vara
framgångsrik, men sådana insatser är oftast mycket kostsamma. Däremot
förefaller placering i s.k. skyddat arbete, arbetsmarknadsutbildning osv. inte
ge positiva resultat (se blogginlägg 28/2 2014).<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt;"><a href="http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/5-7-2014-Tidiga-insatser-for-sjukskrivna-ger-positiva-resultat.html"><span style="text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Arbetsförmedlingen &
Försäkringskassan (2014) <span style="mso-bidi-font-weight: bold;">Det förstärkta
rehabiliteringssamarbetets effekter. Utvärdering av Arbetsförmedlingens och
Försäkringskassans förstärkta rehabiliteringssamarbete</span>.<span style="mso-bidi-font-weight: bold;"><o:p></o:p></span></span></span></a></span></div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-34620636884647465392014-04-29T04:03:00.004-07:002014-04-29T04:03:45.409-07:00AVSTÄMNINGSMÖTEN OM SJUKSKRIVNA - EN SVÅR FÖRHANDLING
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Försäkringskassan kan kalla till ett så kallat
avstämningsmöte med den sjukskrivne och andra aktörer som arbetsgivare och
läkare. Syftet med mötena är att man ska samarbeta kring individens återgång i
arbete. Enligt en rapport om en kvalitativ analys av nio avstämningsmöten <span style="mso-bidi-font-weight: bold;">fungerar inte avstämningsmötena enligt
intentionerna. Det medicinska perspektivet, regelverkets perspektiv och
arbetsplatsens perspektiv krockar. Snarare liknar mötena en svår förhandling om
var rehabiliteringsansvaret egentligen ligger. De medicinska underlagen används
av parterna för att legitimera deras syn på arbetsförmåga och återgång i
arbete. </span></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="mso-bidi-font-weight: bold;"></span></span><o:p></o:p><br />
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><a href="http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:478418"><span style="color: blue;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;">Ida Seing, Christian Ståhl, Lennart Nordenfelt, Pia
Bülow, Kerstin Ekberg (2012): </span><span lang="EN" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN;">Policy
and Practice of Work Ability: A Negotiation of Responsibility in Organizing
Return to Work</span></span></a></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-39315210943674990032014-04-24T04:56:00.001-07:002014-04-24T04:56:12.682-07:00SOCIALFÖRSÄKRINGARNAS OMFÖRDELANDE EFFEKTER (3)<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Omfördelningen
i dagens socialförsäkringar<o:p></o:p></span></b><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Sociala trygghetssystems utjämnande effekt är inget
som man kan fastställa en gång för alltid utan det är en empirisk fråga. Omfördelningen
styrs främst av utformningen. Man kan utforma riktade stödsystem som effektivt
bidrar till utjämning, likaväl som man kan utforma socialförsäkringar och
pensioner som har små omfördelande egenskaper. Sambanden mellan risker och
inkomster kan förändras över tiden. Demografi och förhållanden i arbetslivet
ändras vilket kan påverka fördelningseffekterna. Globaliseringen och den
tekniska utvecklingen förefaller exempelvis leda till en mer polariserad
arbetsmarknad och bidrar bl.a. till en ökad lönespridning. Socialförsäkringarna
kan också omfördela på andra sätt än mellan riskgrupper resp. inkomstgrupper,
som t.ex. mellan regioner, sektorer i arbetslivet, mellan kön och generationer.<o:p></o:p></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Det är rimligt att anta att socialförsäkringarnas
omfördelande egenskaper är delvis annorlunda i dag än för några årtionden
sedan. På flera områden finns det skäl att tro att det negativa sambandet
mellan inkomstnivå och risk har förstärkts. Som noterats i blogginlägget </span><a href="http://psfu-bloggen.blogspot.se/2014/02/polarisering-och-manga-lagutbildade_13.html"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">POLARISERING
OCH MÅNGA LÅGUTBILDADE</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> förefaller exempelvis riskerna för
arbetslöshet bli alltmer ojämnt fördelad i arbetskraften, vilket kan bidra till
att arbetslöshetsförsäkringens omfördelning av inkomster förstärks. Till det
medverkar också att taket i arbetslöshetsförsäkringen inte har höjts på länge,
ersättningarna riktas i dag i allt högre grad till personer med lägre inkomster.
Det kan dock delvis motverkas av stramare regler för försäkringsskydd och lägre
ersättningsnivåer. <o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Inom sjukförsäkringen kan lägre sjuktal och minskad
tillströmning till sjuk- och aktivitetsersättning ha bidragit till en statiskt
sett minskad omfördelande effekt. Samtidigt finns det skäl att tro att det
negativa sambandet mellan inkomst- och utbildningsnivå och ohälsa har förstärkts
under de senaste 20 åren. De relativa skillnaderna i dödlighet mellan
socioekonomiska grupper har ökat sedan 1970-talet. Hälsan i befolkningen
förbättras snabbare för grupper med hög utbildningsnivå medan utvecklingen går
långsamt för lågutbildade. Folkhälsorapporten 2013 framhåller dessutom att
kvinnor i förvärvsarbetande åldrar med endast grundskoleutbildning är en grupp
som i flera avseenden har haft sämre hälsoutveckling än andra grupper. Detta
pekar på att risken för ohälsa också blir alltmer ojämnt fördelad i
arbetskraften, vilket kan bidra till att sjukförsäkringens omfördelande
effekter ökar.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I en forskningsöversikt 2007 för OECD konstaterade Ann-Charlotte
Ståhlberg att i länder med stora utgifter för allmänna försäkringar sker
omfördelningen till största delen över livet och inte mellan individer. I
översikten framhöll Ståhlberg att det fundamentala problemet med att försöka
fastställa allmänna försäkringars omfördelande effekter är det kontrafaktiska
antagandet, nämligen vad man ska jämföra dagens fördelning med. Egentligen
borde vi jämföra fördelningen av faktorinkomster och disponibla inkomster genom
nuvarande allmänna socialförsäkringar med hur dessa fördelningar skulle antas
kunna se ut om försäkringsskyddet i stället byggde på exempelvis kollektiva
avtalsförsäkringar eller marknadslösningar. <o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Om exempelvis en allmän offentlig sjukförsäkring har
generösa regler och tillämpning kan det bidra till höga sjuktal och ökat antal
personer med sjuk- och aktivitetsersättning, som i Sverige i början av
2000-talet. Som visades i Socialförsäkringsutredningens statiska beräkningar
ser det då ut som sjukförsäkringens omfördelningseffekter ökar. Samtidigt leder
höga sjuktal och fler med sjuk- och aktivitetsersättning till en ojämnare
fördelning av faktorinkomster och disponibla inkomster, eftersom ersättningarna
ju är lägre än inkomsterna i arbete. Det minskade sysselsättningen påverkar dessutom
lönenivåer och lönespridning, men också de resurser samhället förfogar över för
att utjämna välfärden exempelvis genom vård, skola och omsorg. Motsvarande
resonemang kan föras när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. Försäkringar med
effektivare insatser för återgång i arbete, i statlig eller icke statlig regi, kan
således minska försäkringarnas statiska omfördelande effekt samtidigt som
fördelningen av faktorinkomster, disponibla inkomster och offentlig konsumtion blir
jämnare.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Det är således mycket svårt att med någon säkerhet
bedöma socialförsäkringens omfördelande egenskaper i dag och hur de har
förändrats under senare år. Analyser av Finansdepartementet, baserade bl.a. på
Gini-koefficienter, statistisk dekomponering, simulering av regeländringar m.m.,
pekar på att förändringarna av sociala transfereringar har bidragit ytterst
marginellt till de ökade inkomstskillnaderna. Denna ökning förklaras i huvudsak
genom högre kapitalinkomster, i synnerhet kapitalvinster. Sett över en lite
längre period har även en ökad lönespridning bidragit, och även sänkta skatter.
<o:p></o:p></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Konjunkturinstitutet har i en underlagsrapport till
Finanspolitiska rådet systematiskt undersökt hur vissa regeländringar i
försäkringarna, som indexerade lägsta belopp och tak m.m., direkt påverkar fördelningen
av disponibla inkomster och indirekt på längre sikt genom förändrat
arbetsutbud. Det innebär att man jämför den politik som har genomförts med ett
alternativ där nivåerna i försäkringarna skulle ha räknats upp med ett
inkomstindex. Kalkylerna visar att de effekterna är mycket små. Exempelvis vore
en höjning av taken fördelningspolitiskt statiskt sett neutral. Finanspolitiska
rådets slutsats är att oförändrade golv- och takbelopp inte har varit någon
kraftig drivkraft för förändrade inkomstskillnader under perioden.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Sekretariatet undersöker vilka möjligheter det finns
att uppdatera tidigare studier inkl. effekterna över livet, för att kunna
bedöma hur dagens regler och nuvarande samband mellan risk och inkomst kan ha
förändrat fördelningseffekterna, och förhoppningsvis bättre förstå varför man
kan få skillnader i resultat beroende på om man mäter omfördelningen ett visst
år jämfört med omfördelningen över livet. <o:p></o:p></span></div>
<a href="http://www.oecd-ilibrary.org/fr/modernising-social-policy-for-the-new-life-course_5l4d0558t3xs.pdf?contentType=%2fns%2fOECDBook%2c%2fns%2fBook&itemId=%2fcontent%2fbook%2f9789264041271-en&mimeType=application%2fpdf&containerItemId=%2fcontent%2fbook%2f9789264041271-en&accessItemIds=&site=fr"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Ann-Charlotte
Ståhlberg, OECD (2007): Redistribution across the Life Course in Social
Protection Systems</span></span></a><span class="MsoHyperlink"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; text-decoration: none; text-underline: none;"><o:p></o:p></span></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.regeringen.se/download/5505eb46.pdf?major=1&minor=190529&cn=attachmentPublDuplicator_3_attachment"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Fördelningspolitisk redogörelse.
Prop. 2011/12:100. Bilaga 3</span></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.11165b2c13cf48416debd67/1377195307639/Svensk+finanspolitik+2013.pdf"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Svensk finanspolitik. Finanspolitiska
rådets rapport 2013</span></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.55431e1f13f86263d6a14f6/1378975269791/Underlagsrapport+2013-2+Konjunkturinstitutet.pdf"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Konjunkturinstitutet (2013): Effekter
på inkomstfördelning och arbetsutbud av olika regelförändringar simulerade med
FASIT</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-26167128520436474962014-04-16T06:37:00.001-07:002014-04-16T06:38:40.062-07:00KUNSKAPSÖVERSIKT FRÅN SBU OM ARBETSMILJÖNS BETYDELSE FÖR DEPRESSIONSSYMTOM OCH SYMTOM PÅ UTMATTNINGSSYNDROM<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">För lite sedan publicerade SBU, Statens beredning för
medicinsk utvärdering, en kunskapsöversikt om samband mellan arbete och
depression och utmattning. Det som undersökts är hur kunskapsläget ser ut
avseende vilken betydelse olika faktorer i arbetsmiljön för uppkomst och
vidmakthållande av depressionssymtom respektive symtom på utmattningsdepression.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Depressionssymtom eller symtom på
utmattningsdepression som konstaterats med hjälp av diagnostisk undersökning,
en etablerad skattningsskala eller sjukskrivning för något av dessa tillstånd
undersöktes. Även användning av antidepressiva läkemedel inkluderades. Endast
studier med viss design (kohortstudier, fall-kontrollstudier samt randomiserade
kontrollerade studier) ingick. De flesta studier var inriktade på betydelsen av
organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetsmiljön. <o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">Resultatet visade att det finns vetenskapligt underlag för
att följande gäller på gruppnivå; personer som upplever en arbetssituation med
små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer
depressionssymtom, personer som upplever bristande medmänskligt stöd, personer
som upplever att de har pressade arbeten eller en arbetssituation där
belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen liksom de som
upplever osäkerhet i anställningen utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom.
De som upplever mobbning eller konflikter utvecklar mer depressionssymtom. <o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det
egna arbetet och att de behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på
depression och utmattningssyndrom. Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor
utvecklar i lika hög grad depressionssymtom respektive symtom på
utmattningsdepression.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: Calibri;"><span style="font-family: Times, "Times New Roman", serif;">I kunskapsöversikten dras slutsatsen att framtidens
forskning framför allt bör inriktas mot interventionsstudier, dvs. studier som
följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda
arbetsmiljöinsatser.</span> <o:p></o:p></span></div>
<h3>
<a href="http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Arbetsmiljons-betydelse-for-symtom-pa-depression-och-utmattningssyndrom/" target="_blank">Arbetsmiljons-betydelse-for-symtom-pa-depression-och-utmattningssyndrom</a></h3>
Viktoria Bergströmhttp://www.blogger.com/profile/12162470302111218000noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-7566085243265257372014-04-16T06:17:00.001-07:002014-04-16T06:17:57.660-07:00SJÄLVRAPPORTERAD ARBETSFÖRMÅGA HOS SJUKSKRIVNA FÖRE OCH EFTER INTERVENTIONER
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">En central fråga vad gäller insatser för återgång i
arbete är vilka åtgärder eller kombinationer av åtgärder som fungerar för
sjukskrivna med olika sjukdomar. I en enkätstudie följdes 810 nyligen sjukskrivna
patienter under tre månader. Syftet var bland annat att studera effekten på
självupplevd arbetsförmåga beroende på typ av intervention. Bland patienterna
med psykiatriska diagnoser var det de som fick en kombination av
arbetsrelaterade och kliniska interventioner som uppgav bäst nytta av
interventionerna och mest förbättrad arbetsförmåga. I patientgruppen med
muskulo-skeletala diagnoser fanns inga signifikanta skillnader i
arbetsförmågeförbättring beroende på rehabiliteringsmetod. En slutsats är att
det fortfarande är osäkert vem som behöver vilken typ av intervention.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:512743"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Charlotte
Wåhlin, Kerstin Ekberg, Jan Persson, Lars Bernfort, Birgitta Öberg, Journal of
Occupational Rehabilitation (2013): Evaluation of self-reported work ability
and usefulness of interventions among sick-listed patients</span></span></a></div>
Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-58245803099762247312014-04-10T07:53:00.005-07:002014-04-10T07:53:59.439-07:00SOCIALFÖRSÄKRINGARNAS OMFÖRDELANDE EFFEKTER (2)
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; line-height: 115%;"><span style="font-size: large;">Ger
allmänna inkomstrelaterade socialförsäkringar jämnare fördelning<o:p></o:p></span></span></b><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Ett huvudargument för generella allmänna och
inkomstrelaterade socialförsäkringar som omfattar de flesta medborgare är att
sådana socialpolitiska strategier ger en jämnare fördelning av ekonomiska
resurser och en lägre andel ekonomiskt utsatta än strategier med sociala
stödsystem som bara riktas till personer med lägre inkomster. Denna syn har länge
varit etablerad både i Sverige och i andra länder, bl.a. efter Walter Korpis
och Joakim Palmes inflytelserika studie 1998 ”<i style="mso-bidi-font-style: normal;">The Paradox of Redistribution</i>”. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Korpis och Palmes hypotes är att genom att inkludera
även höginkomsttagare i allmänna inkomstrelaterade försäkringar ökar bl.a.
legitimiteten för, resurserna till och effekterna av utjämning och fattigdomsbekämpning
jämför med i länder som väljer riktade sociala ersättningar. Allmänna
inkomstrelaterade försäkringar tränger också undan privata alternativ, som kan
antas leda till större inkomstskillnader. Den empiriska analysen bygger på en
jämförelse av Gini-koefficienten som mått på inkomstspridning och andel
relativt fattiga under 50 procent av medianinkomsten i 11 OECD-länder med
skilda socialpolitiska modeller för vilka det fanns mikrodata i den s.k.
LIS-databasen avseende 1985. Resultaten visade att länder med allmänna inkomstrelaterade
socialförsäkringar som innefattar de flesta medborgare hade en jämnare
fördelning och lägre andel relativt fattiga än länder som hade grundtrygghetssystem
eller sociala stödsystem riktade till personer med lägre inkomster. Utgifterna
för sociala transfereringar i andel av BNP var 1985 också högst i länder med
allmänna inkomstrelaterade försäkringar. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Korpi och Palme drog slutsatsen att genom att
tillhandahålla inkomstrelaterade försäkringar också till höginkomsttagare kan
länder reducera inkomstspridningen och fattigdomen mer effektivt än genom
användning av grundtrygghetssystem eller riktade sociala stödsystem. Inkomstrelaterade
allmänna försäkringar som omfattar de flesta medborgare kan bidra till att höga
skatter accepteras, och till större legitimitet för att använda resurser för
omfördelning.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Studien har följts av rader av nya undersökningar
som har testat Korpis och Palmes tes. Forskningsöversikter visar att resultaten
är blandade. Vissa senare studier bekräftar Korpi och Palmes resultat, andra
pekar i motsatt riktning. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Ett aktuellt exempel på studie som motsäger Korpis
och Palmes hypotes är en rapport av forskarna Ive Marx, Lina Salanauskaite och
Gerlinde Verbist. De har replikerat Korpis och Palmes undersökning med fler
länder, senare datakällor, känslighetsberäkningar med andra metoder och mått
m.m. Resultaten visar att det i senare data inte finns något tydligt samband
mellan graden av riktade sociala trygghetssystem (mätt med koncentratonsindex)
och omfattningen av omfördelningen (mätt med Gini-koefficenten). Snarare
förefaller riktade sociala stödsystem har ett tydligare samband med effektiv
omfördelning. Danmark har enligt forskarna i hög grad riktade sociala
stödsystem och samtidigt en relativt kraftig omfördelning. Andra länder som USA
och Kanada har i hög grad riktade system men en mindre omfattande omfördelning.
Den största omfördelande effekten finns enligt studien i länder som använder
riktade grundtrygghetssystem, exempelvis garantipensioner och familjestöd.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Sedan Korpi och Palme genomförde sin analys har enligt
Marx et al betydande förändringar skett i de sociala stödsystemens utformning i
många länder. Riktade stödsystem ser helt annorlunda ut än när de första
studierna gjordes. Nya riktade stödsystem, som ”<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Earned Income Tax Benefit</i>” (bidrag via skattesystemet till
låginkomsttagare som arbetar i viss minsta omfattning), har införts i USA,
Frankrike, Storbritannien m.fl. länder och dessa bidrar till ökad
sysselsättning och därmed till en jämnare inkomstfördelning. Resultaten är också
känsliga för vilka länder som ingår i beräkningen. I Korpi och Palmes studie
ingick exempelvis inte några länder med positivt värde på
koncentrationskoefficienten, dvs. länder där transfereringar i begränsad
omfattning når hushåll med svag ekonomi. Resultaten är dessutom bl.a. beroende
av om pensioner klassificeras som sociala transfereringar eller som
marknadsinkomster.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Även om studierna efterhand blir allt mer
kvalificerade kvarstår åtskilliga grundläggande frågor obesvarade. Den
övergripande frågan är hur allmänna inkomstrelaterade socialförsäkringar resp.
riktade sociala trygghetssystem, och de skatter som behövs för finansieringen,
samspelar med risker, arbetsutbud, fördelningen av löner m.m. Höga skatter kan
minska arbetsutbudet bland höginkomsttagare, men generösa ersättningar kan å
andra sidan minska arbetsutbudet bland personer med lägre löner. Försäkringars
utformning påverkar också andra beteenden, bl.a. utnyttjandet av
försäkringarna.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">En annan fråga, som inte berörs närmare här, är
vilket forskningsstöd det finns för att förtroendet för och legitimiteten i
sociala trygghetssystem är beroende av i vilken grad höginkomsttagare omfattas,
i förhållande till andra faktorer som grundvillkorens utformning, rättssäker
tillämpning, snabb och effektiv administration, respektfullt bemötande osv. Som
påpekats av flera forskare kan det dessutom vara så att generösa
socialförsäkringar och höga skatter beror på befolkningens värderingar av en
jämn fördelning av ekonomiska resurser, värderingar som dessutom bidrar till en
jämn fördelning av löneinkomster. Dessa värderingar kan också vara en effekt av
att det efterhand har införts alltmer generösa försäkringar, som skapar
förväntningar om vad som är ett bra försäkringsskydd.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">En närliggande och minst lika komplicerad fråga är
vilka samband det finns mellan utvecklingen av inkomstspridningen och
satsningarna på omfördelande sociala ersättningar. Det finns forskning som
pekar på att en ökad inkomstspridning kan bidra till att ökade resurser satsas
på utjämning. Andra studier tyder på att det kan vara medelklassens inkomstutveckling
i förhållande till låg- resp. höginkomsttagare som kan påverka stödet för
utjämningsåtgärder.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Forskarna diskuterar fortfarande vilka faktorer och
processer som är viktiga och i vilken riktning orsakssambanden verkar. Det
mesta pekar således på att det i dag inte finns någon bred enighet bland
forskarna om vilken typ av sociala trygghetssystem som generellt sett ger en
jämnare inkomstfördelning och lägre andel fattiga. Som noteras av Marx,
Salanauskaite och Verbist rekommenderar OECD, EU-kommissionen, IMF,
Världsbanken m.fl. institutioner utbyggda riktade sociala stöd för att bekämpa växande
fattigdom och ökade inkomstklyftor i de flesta utvecklade länder. Det finns
också en tydlig trend att allt fler länder försöker motverka inkomstspridning
och fattigdom genom effektivare program för aktivering, inte genom utbyggda
sociala transfereringar, en utveckling som också anses ha stöd hos medborgarna.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="https://campus.fsu.edu/bbcswebdav/institution/academic/social_sciences/sociology/Reading%20Lists/Stratification%20(Politics%20and%20Social%20Movements)%20Copies%20of%20Articles%20from%202009/Korpi-ASR-1998.pdf"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Walter Korpi,
Joakim Palme, American Sociological Review (1998): The Paradox of
Redistribution and Strategies of Equality: Welfare State Institutions,
Inequality, and Poverty in the Western Countries</span></span></a><span class="MsoHyperlink"><span lang="EN-US" style="color: windowtext; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; text-decoration: none; text-underline: none;"><o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><a href="http://ftp.iza.org/dp7414.pdf"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Ive Marx,
Lina Salanauskaite, Gerlinde Verbist, IZA (2013): The Paradox of Redistribution
Revisited: And That It May Rest in Peace?</span></span></a></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-74516368167261522052014-04-04T08:03:00.000-07:002014-04-04T08:03:16.225-07:00UTREDNING OM ANSVAR FÖR FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA UTREDNINGAR TILLSATT<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 10pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Regeringen beslutade den 20 mars att en särskild
utredare ska utreda och lämna förslag till hur behovet av kvalificerade
försäkringsmedicinska utredningar inom relevanta socialförsäkringsområden ska
tillgodoses. Det gäller de medicinska utredningar som kompletterar intyg som
den försäkrade själv ger för att styrka rätten till ersättning från
försäkringen. Socialförsäkringsadministrationen har fått sådana kompletterande
utredningar dels genom egna utredningsresurser, dels genom hälso- och
sjukvården. Syftet med utredningen är att tydliggöra ansvaret för att göra
försäkringsmedicinska utredningar och utfärda försäkringsmedicinska utlåtanden.
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Huvudsakligen ska utredaren pröva
möjligheten och lämpligheten av att behovet av försäkringsmedicinska
utredningar görs via landstingen. Uppdraget ska redovisas senast den 2 mars
2015.<o:p></o:p></span></div>
<a href="http://www.regeringen.se/sb/d/18042/a/236692" target="_blank">UTREDNING OM ANSVAR FÖR FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA UTREDNINGAR</a></div>
Viktoria Bergströmhttp://www.blogger.com/profile/12162470302111218000noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-59631203821679502902014-04-04T03:48:00.005-07:002014-04-07T07:13:09.943-07:00SOCIALFÖRSÄKRINGARNAS OMFÖRDELANDE EFFEKTER (1)<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Ett centralt argument för allmänna och obligatoriska
socialförsäkringar som omfattar flertalet medborgare är att de utjämnar
inkomster och riskkostnader. Utjämningen av riskkostnader omfördelar från den
som inte drabbas till dem som drabbas. Även avtalade försäkringar och
marknadsbaserade försäkringar utjämnar också mellan olika grupper men i
varierande grad. Utjämningen av inkomster uppstår om riskerna har ett negativt
samband med inkomstnivå. Personer med höga inkomster och låga risker betalar en
stor del av ersättningarna till personer med låga inkomster och höga risker.<o:p></o:p></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I några blogginlägg kommer korta kunskapsöversikter
om socialförsäkringarnas omfördelande effekter.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Vad
bestämmer omfördelningen<o:p></o:p></span></b></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Hur stor utjämningen genom allmänna försäkringar är mellan
grupper med olika inkomster och risker och beror dels av <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">utformningen</b> av försäkringarna, dels av vilka <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">samband</b> det finns mellan inkomstnivå och risk. <o:p></o:p></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Utformningen styrs av politiska avvägningar bl.a. mellan
två aktuariska principer, som båda slarvigt går under benämningen
”försäkringsmässighet”. Detta diskuterades i en intressant artikel av Axel
Cronert och Johannes Danielsson i Ekonomisk debatt 2012. Den ena principen handlar
i vilken grad det ska finnas ett samband mellan premie och ersättningsnivå, den
andra om i vilken grad det ska finnas ett samband mellan risk och premie.
Egentligen handlar avvägningen således om i vilken grad försäkringarna ska
bidra till att utjämna inkomster och riskkostnader med hänsyn tagen till
sambandet mellan inkomst och risk. <o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I allmänna försäkringar finns det normalt ett ganska
starkt samband mellan premie och ersättningsnivå. Försäkringarna finansieras
med avgifter som till stor del är proportionella mot inkomsten och
ersättningarna är i princip inkomstrelaterade. <o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I socialförsäkringarna är det normalt, jämfört med
avtalade eller marknadsbaserade försäkringar, ett måttligt eller inget samband
mellan risk och premie.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Omfördelningsegenskaperna påverkas också av om
premierna har tak, till vilken inkomstnivå som ersättningen är inkomstrelaterad,
försäkringarnas täckningsgrad osv.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Försäkringarnas utjämnande egenskaper bestäms
dessutom av sambanden mellan inkomst och risk. Sambanden kan vara negativa för
vissa risker, t.ex. mellan risken för arbetsoförmåga och inkomstnivå. Andra
risker kan ha svagare samband med inkomstnivå. <o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Utjämningseffekterna beror på hur de aktuariska avvägningarna
i de olika försäkringarna samspelar med försäkringsriskerna och effekterna kan
således vara olika i skilda försäkringar. <o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Anta att det finns ett positivt samband mellan
inkomstnivå och risk i den försäkrade befolkningen. Om premierna inte är
kopplade till risk kan utjämningen av riskkostnad vara betydande samtidigt som
omfördelningen av inkomster är regressiv. Om sambandet mellan inkomstnivå och
risk förstärks, exempelvis genom ett högre tak i försäkringen, kan
omfördelningen av inkomster bli ännu mer regressiv. Grupper med lägre inkomster
och risker bidrar till ett bättre skydd för höginkomsttagare och därmed en ökad
inkomstspridning i samhället.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Om å andra sidan det finns ett negativt samband
mellan inkomstnivå och risk i den försäkrade arbetskraften och premierna inte
är beroende av risk kan försäkringarna bidra med utjämning av
både riskkostnader och inkomster. Den utjämningen kan dock delvis vara skenbar om
sambanden mellan risk och inkomst egentligen är ett samband mellan ålder och
risk. Om exempelvis yngre försäkrade med i genomsnitt lägre inkomster har
relativt höga risker för arbetslöshet och sjukdom, som när barnen är små, medan
äldre med högre inkomster har lägre risker. I dessa fall kan man visa starka samband i
tvärsnittsstudier, som sedan mer eller mindre försvinner när man undersöker
fördelningseffekter över livet. Försäkringarna fungerar i stället primärt genom
att fördela riskkostnader över livet, medan omfördelningen kan vara obetydlig
mellan personer med höga resp. låga livsinkomster.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Metoderna
avgör de empiriska resultaten<o:p></o:p></span></b></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Ann-Charlotte Ståhlberg visade redan 1986 att det
var förtidspensionen och sjukförsäkringen som stod för den huvudsakliga
inkomstomfördelningen mellan socialgrupperna. Studien baserades på
Levnadsnivåundersökningarna som kompletterades med inkomstuppgifter och
pensionsuppgifter bl.a. från SCB. Med hjälp av dessa beräknades hur olika
individer bidrog till finansieringen av försäkringarna resp. vad de fick ut i
form av pensioner, ersättningar m.m. Om inga omfördelningar förekom skulle
exempelvis männen i socialgrupp III vara tvungna att avstå dubbelt så stor
andel av sina löner för sitt försäkringsskydd.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I en underlagspromemoria i
Socialförsäkringsutredningen redovisades analyser över sjukförsäkringens utjämnande
egenskaper. Man jämförde hur mycket olika inkomstgrupper betalade till
försäkringen varje år med vilka avgifter som skulle behövts om varje
inkomstgrupp hade fått betala sina egna kostnader, baserat på statistik över
sjukskrivningar och förtidspension för 1996 och 2002. Beräkningarna visade att
under ett år var personer med lägre inkomster betydande nettomottagare av transfereringar
medan de med högre inkomster var nettobetalare. Det beror på att
låginkomsttagare har högre sjukfrånvaro och högre risk att få förtidspension än
höginkomsttagare. Kvinnor var nettomottagare och män nettobetalare. <o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I en senare analys har SACO med en liknande metod
undersökt omfördelningen i sjukförsäkringen inkl. sjuk- och aktivitetsersättning
för 2008. Ersättningen från sjukförsäkringen
till resp. betalade avgifter från de olika inkomstgrupperna har beräknats. Omfördelningen beräknas sedan som
skillnaden mellan utbetalda ersättningar och inbetalda avgifter.
Inkomstgrupperna med lägre inkomst än 6,5 prisbasbelopp var nettomottagare och
grupperna med inkomster över 6,5 prisbasbelopp var nettobetalare. Kvinnor var
även i denna studie nettomottagare och män nettobetalare. Den totala
omfördelningen bestämdes till största delen av sjuk- och aktivitetsersättningen.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Såvitt känt finns inte några likande beräkningar
över arbetslöshetsförsäkringens omfördelande effekter.<o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Gabriella Sjögren Lindquists har undersökt </span><a href="http://psfu-bloggen.blogspot.se/2013/12/omfordelningen-i-arbetsskadeforsakringen.html"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="color: blue;">OMFÖRDELNINGEN
I ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN</span></span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">. Resultaten visar att den
systematiska omfördelningen av riskkostnader är betydande mellan olika
branscher. Det sker också en betydande omfördelning från yrken som kräver hög
utbildning till yrken som kräver lägre utbildning. Yngre (under 40 år för män
och under 30 år för kvinnor) står för en oproportionerligt stor del av
inbetalningarna medan de mellan 50-59 år står för en relativt stor del av
kostnaderna. Analysen kan dock inte avgöra i vilken grad de offentliga
försäkringarna vid arbetsskada totalt sett omfördelar från anställda med höga
resp. låga livslöner.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Det finns en rad problem med att undersöka omfördelningseffekter
på årsbasis. Årsinkomsterna blir givetvis lägre om man är sjuk eller arbetslös
en del av året. Årsstatistiken kan således ge en överdriven bild av sambanden
mellan risk och inkomstnivå, dvs. den bakomliggande inkomsten när man är frisk
och har ett arbete. Det är rimligt att anta att sett över flera år är det ett
mindre starkt negativt samband mellan exempelvis sjukrisk och inkomstnivå. De
flesta försäkrade utnyttjar försäkringen mer under vissa år i livet, då ofta
inkomsterna blir lägre, medan man betalar mer till försäkringen under andra år då
inkomsterna ofta är högre. <o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Ett sätt att undersöka detta är att analysera
socialförsäkringarnas omfördelning över livet. Det gjorde Thomas Pettersson och
Tomas Pettersson i en bilaga till Långtidsutredningen 2003. De använde en
dynamisk mikrosimuleringsmodell SESIM som genererar syntetiska liv med
statistiska metoder utifrån observerade samband i databaser. Genom att efterbilda
reglerna för skatter, transfereringar och offentlig konsumtion kan man beräkna fördelningseffekterna över livet. Beräkningarna
visar att 82 procent av alla transfereringar och subventioner är
självfinansierade, dvs. de betalas av individens egna skatter vid något
tillfälle under livet. Endast 18 procent av den omfördelning som sker via
skatter, transfereringar och offentlig konsumtion är genuin omfördelning mellan
individer. Den förhållandevis låga interpersonella omfördelning genom
socialförsäkringar (mellan livsinkomstrika och livsinkomstfattiga) förklaras bl.a.
av att ersättningarna är knutna till den försäkrades inkomster
(inkomstrelaterade).<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://ekonomistas.se/ekonomisk-debatt/2012-8/forsakringsmassighetens-problem-%E2%80%92-om-dolda-fordelningseffekter-i-socialforsakringarna/"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Axel Cronert, Johannes Danielsson,
Ekonomisk debatt 2012: Försäkringsmässighetens problem − om dolda
fördelningseffekter i socialförsäkringarna</span></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.nationalekonomi.se/filer/pdf/14-6-acs.pdf"><span style="color: blue;"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; text-decoration: none; text-underline: none;">Ann-Charlotte
Ståhlberg (1986): Social Welfare policy – Nothing but Insurance. </span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; text-decoration: none; text-underline: none;">Journal of Human Resources</span></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://libris.kb.se/bib/10138379"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Riskgruppsutjämning – viktigare än
progressivitet, Samtal om socialförsäkringen nr 5, (2005)
Socialförsäkringsutredningen</span></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.saco.se/Global/Dokument/Trycksaker/Rapporter/2011_Kan%20arbetsmarknadens%20parter%20ta%20ett%20st%c3%b6rre%20ansvar%20f%c3%b6r%20socialf%c3%b6rs%c3%a4kringarna.pdf"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Marie-Louise Strömgren m.fl., SACO
(2011): Kan arbetsmarknadens parter ta ett större ansvar för
socialförsäkringarna?</span></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.svenskforsakring.se/Huvudmeny/I-fokus/Artiklar1/Kategorier/2013/Omfordelningseffekter-inom-arbetsskadeforsakringen/"><span style="color: blue; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-fareast-font-family: Calibri; text-decoration: none; text-underline: none;">Gabriella Sjögren Lindquist, SOFI (2013): Omfördelning i
arbetsskadeförsäkringen</span></a><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><a href="http://www.regeringen.se/sb/d/360/a/1541"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Fördelning ur ett
livscykelperspektiv, bilaga till Långtidsutredningen 2003, SOU 2003:110</span></span></a></span>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-447912043854312590.post-80834124585157535102014-03-28T07:19:00.002-07:002014-03-28T07:46:18.144-07:00PARTIELLA ERSÄTTNINGAR VID ARBETSLÖSHET OCH EFFEKTERNA PÅ UTFLÖDET TILL VANLIGT ARBETE<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Deltidsarbete kan vara en bra väg in i arbetslivet
för exempelvis personer med liten arbetslivserfarenhet eller för dem som varit
utan arbete en längre tid. Det är bättre att arbeta litet än inte alls. Det kan fungera som en väg till heltidsarbete. Partiell arbetslöshetsersättning kan göra
att fler jobb blir intressanta för den sökande, han eller hon behöver inte
hitta ett heltidsarbete för att klara sin ekonomi, utan kan söka arbeten av
mindre omfattning i och med att arbetslöshetsersättningen täcker upp för en del
av mellanskillnaden. En sökande som deltidsarbetar behåller också en förankring
på arbetsmarknaden som en helt arbetslös sökande saknar. Den partiella ersättningen
innebär att arbetsgivare kan pröva en persons produktivitet i ett deltidsjobb. Deltidsarbete
kan således minska arbetslösheten, både på kort och på lång sikt.<o:p></o:p></span><br />
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Den sökande kan dock riskera att fastna i deltidsarbete. Deltidsarbete kan uppfattas som en signal
om lägre produktivitet och försämra chanserna till anställning på heltid. Sökteorin
pekar på att deltidsarbete i kombination med arbetslöshetsersättning kan göra
deltidsarbete mer attraktivt i förhållande till heltidsarbete, eftersom
inkomstbortfallet begränsas samtidigt som den lediga tiden ökar. Dessutom finns
det risk för inlåsningseffekter eftersom deltidsarbetet i sig innebär att den
sökande har mindre tid att lägga på att söka ett heltidsarbete. Det kan också
påverka utbudet av deltids- resp. heltidsarbeten på
arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen kan nedprioritera deltidsarbetslösa eftersom
deras problem delvis är lösta. Deltidsarbetslöshet anses också relativt svår
att kontrollera. Det finns en risk att arbetslöshetsersättningen utnyttjas för utfyllnad utan att det
finns planer på heltid. Det har länge funnits en oro att partiella ersättningar
bidrar till att deltidsarbete permanentas och skapar en kvinnofälla.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Ersättningar vid deltidsarbetslöshet är således en
avvägningsfråga. Å ena sidan kan deltidsersättning minska arbetslösheten, å
andra sidan kan ersättningen göra deltidsarbete mer attraktivt. En intressant
genomgång av hur partiella ersättningar kan påverka arbetsutbud och
sysselsättning finns i rapporten ”<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Välfärd
på deltid</i>”. Rapporten innehåller också en undersökning av utflödet från
deltidsarbetslöshet till olika kategorier åren 2002-2004. Resultaten pekar
bl.a. på att chansen till övergången från deltidarbetslöshet till
heltidssysselsättningen är betydligt lägre för kvinnor. Det fanns också tydligt
stöd för att tillgången till deltidsersättning vid arbetslöshet minskar chansen
att lämna deltidsarbete. Forskarna anser sig se indikationer på att
deltidsarbetslösa och arbetsgivare överutnyttjar ersättningssystemen, särskilt
inom vissa sektorer av arbetsmarknaden.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I en ny studie har forskarna Anna Godøy och Knut
Røed använt det norska registret över arbetslösa för att underöka effekterna
av deltidsersättning till arbetslösa som arbetat heltid före arbetslösheten. I
sin kunskapsöversikt noterar de att forskningen på området pekar på olika
effekter av deltidsarbete jämsides med arbetslöshetsersättning. Vissa studier
finner inga signifikanta effekter av deltidsersättningar på utflödet till
vanligt arbete, andra pekar på ett minskat utflöde till heltidsarbete. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Godøy och Røed undersöker utflödet från arbetslöshet
och finner att större delen av utflödet går till andra sociala trygghetssystem.
Ca 45 procent av de sökande som lämnar arbetslösheten gör det för arbete. I
majoriteten av fallen där sökande lämnar arbetslösheten för arbete har den
sökande arbetat deltid för den arbetsgivare som sedan anställer honom eller
henne på heltid. Det tyder på att arbetsgivare använder sig av
deltidsanställningar som ett sätt att pröva sökande innan de erbjuds en tjänst
av större omfattning. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Forskarnas rika databas ger dem också möjlighet att
bedöma kvaliteten på dessa arbeten genom att undersöka variabler som
ingångslön, jobbstabilitet, karriärmöjligheter och medellön tre år efter att
den sökande lämnat arbetslösheten.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>Studien visar att deltidsarbete jämsides med arbetslöshetsersättning har
en positiv effekt på den sökandes chans att lämna arbetslösheten och att
deltidsarbetet i sig minskar utflödet från arbetslöshet till andra
trygghetssystem. Det är framförallt under de första två månaderna som dessa
effekter är som tydligast. Utflödet till dåliga jobb ökar under tiden i
arbetslöshet medan utflödet till bra jobb minskar. Godøy och Røeds slutsats är
därför att arbetslöshetsförsäkringen bör omfatta deltidsarbetslösa. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">I svensk arbetslöshetsförsäkring omfattas
deltidsarbetslösa av försäkringsskyddet sedan mitten av 40-talet, men det har –
i stort sett – hela tiden funnits olika begränsningsregler för deltidsarbete
jämsides med arbetslöshetsersättning. Sedan 2008 innebär begränsningsregeln att
sökande som deltidsarbetar under arbetslösheten endast har rätt till
arbetslöshetsersättning i 75 ersättningsdagar. När dessa dagar är slut måste
den sökande välja mellan att klara sig på deltidsarbetet och på att avsluta
arbetet och vara arbetslös på heltid. Ersättning för deltidsarbetslöshet finns
i de flesta OECD-länder men utformingen varierar kraftigt.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Riksrevisionen har i en ny rapport undersökt
sysselsättningseffekterna av den förändrade deltidsbegränsningen 2008.
Revisionens slutsats är att det är svårt att säga något om nettoeffekten av
reformen. Övergången till heltid har ökat bland deltidsarbetslösa, och reformen
har därför medfört utgiftsminskningar för
arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt visar granskningen att även övergången
till heltidsarbetslöshet har ökat bland deltidsarbetslösa och att den
utgiftsminskning reformen förväntades medföra endast delvis har
realiserats.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Riksrevisionens analys
visar dessutom att de som arbetar korta deltider, dvs. mindre än 20 timmar i
veckan, fått tydligast negativa konsekvenser. Dels blir omställningstiden för
gruppen kortare då de 75 dagarna de kan få ersättning nås snabbare än för dem
som arbetar i större omfattning. Dels visar analysen att sökande som arbetar
korta deltider i större utsträckning kvarstår hos Arbetsförmedlingen jämfört
med dem som arbetar lång deltid. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Riksrevisionens granskning understryker därför de
motstridiga effekter som forskningen på området hittills visat. </span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Parlamentariska socialförsäkringsutredningen har beställt en
underlagspromemoria med en sammanställning av de lärdomar som går att dra av såväl
teorietisk som empirisk forskning och annan relevant litteratur vad gäller en
begränsning av arbetslöshetsersättning till personer som är deltidsarbetslösa. Den beräknas vara klar i maj 2014.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://www.sns.se/sites/default/files/rapport-valfard-pa-deltid.pdf"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Laura Hartman el al, SNS (2008):
Välfärd på deltid</span></span></a></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<a href="http://ftp.iza.org/dp7913.pdf"><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Anna Godøy,
Knut Røed, IZA: Unemployment Insurance and Underemployment</span></span></a><span lang="EN-US" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"> <o:p></o:p></span></div>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: SV; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: EN-US; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><a href="http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2014/Effekter-av-forandrade-regler-for-deltidsarbetslosa/"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 14pt; line-height: 115%; text-decoration: none; text-underline: none;"><span style="color: blue;">Riksrevisionen (2014): Effekter av
förändrade regler för deltidsarbetslösa</span></span></a></span>Unknownnoreply@blogger.com